Privatekonomi — Gymnasiet
En bred kortlek i privatekonomi för gymnasiet: budget, sparande, lån och ränta, skatt, försäkringar, pension, boende, konsumenträtt och vardagsekonomiska beslut. Med aktuell svensk terminologi och exempel som Swish, BankID och CSN.
Ämne: Ekonomi · Nivå: Gymnasium (16–19) · 421 kort
Innehåll
- En budget är en plan över förväntade inkomster och utgifter under en viss period, oftast en månad eller ett år. Den hjälper dig att få överblick och styra din ekonomi.
- Inkomster är de pengar som kommer in, till exempel lön, studiebidrag eller barnbidrag. Utgifter är de pengar som går ut, till exempel hyra, mat och prenumerationer.
- Fasta utgifter är kostnader som återkommer regelbundet och är ungefär lika stora varje månad, till exempel hyra, försäkringar och mobilabonnemang.
- Rörliga utgifter är kostnader som varierar från månad till månad och som du ofta kan påverka, till exempel mat, nöjen, kläder och resor.
- En balanserad budget innebär att inkomsterna är minst lika stora som utgifterna. Går mer ut än in uppstår ett underskott; blir pengar över är det ett överskott.
- Disponibel inkomst är den inkomst du har kvar att leva på efter att skatt har dragits, alltså nettoinkomsten som du faktiskt kan disponera.
- Bruttoinkomst är din inkomst före skatt. Nettoinkomst är det som blir kvar efter att skatt och eventuella avgifter dragits.
- Likviditet handlar om hur mycket pengar du har tillgängliga just nu för att betala det som förfaller. God likviditet innebär att du klarar dina löpande betalningar i tid.
- En kassabok eller budgetapp används för att följa upp vart pengarna faktiskt tar vägen. Att registrera utgifter gör det lättare att upptäcka var man kan spara.
- Konsumentverket och myndigheten Hallå konsument ger oberoende råd om privatekonomi, köp och avtal. Konsumentverket tar också fram referensvärden för vad olika hushåll kostar.
- En buffert är ett sparande för oförutsedda utgifter, till exempel en trasig telefon eller en oplanerad resa. Ett vanligt riktmärke är 2–3 månadsinkomster.
- Ett sparkonto är ett bankkonto där pengarna ger ränta. Det är en säker sparform med låg risk, men ofta också låg avkastning.
- Insättningsgarantin skyddar pengar på konto i banker anslutna till garantin, upp till 1 050 000 kronor per person och institut om banken skulle gå i konkurs.
- En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Som aktieägare kan du få del av vinsten genom utdelning och tjäna på att aktiens värde stiger — men du kan också förlora pengar.
- En fond är en samling värdepapper, till exempel många olika aktier. När du sparar i en fond sprider du risken eftersom dina pengar placeras i flera bolag samtidigt.
- En indexfond följer ett visst aktieindex, till exempel Stockholmsbörsen. Den förvaltas passivt och har därför oftast låga avgifter jämfört med aktivt förvaltade fonder.
- Ränta-på-ränta-effekten innebär att du får avkastning inte bara på det du satt in, utan också på tidigare avkastning. Effekten växer kraftigt ju längre tid pengarna får vara kvar.
- Riskspridning, eller diversifiering, innebär att man placerar pengar i flera olika tillgångar för att minska risken. Om en placering går dåligt kan andra gå bra.
- Generellt gäller sambandet att högre förväntad avkastning innebär högre risk. Sparformer med trygg avkastning, som sparkonto, ger normalt lägre avkastning än aktier.
- Ett investeringssparkonto (ISK) är en kontoform för sparande i aktier och fonder. Du betalar en årlig schablonskatt istället för skatt på varje vinst, och behöver inte deklarera varje affär.
- Månadssparande innebär att man sätter undan ett fast belopp regelbundet. Det gör sparandet till en vana och jämnar ut effekten av att börsen svänger upp och ner.
- En obligation är ett lån till exempelvis staten eller ett företag. Du lånar ut pengar och får ränta tillbaka. Statsobligationer anses ha låg risk.
- Fondavgift, ofta kallad förvaltningsavgift, dras årligen som en procentandel av det sparade kapitalet. Även små skillnader i avgift kan påverka slutbeloppet mycket över lång tid.
- Ett lån innebär att du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid, oftast med ränta. Räntan är priset för att få låna.
- Amortering är den del av betalningen som minskar själva skulden. Räntan är kostnaden för lånet och minskar inte skulden.
- Ett bolån är ett lån för att köpa en bostad. Bostaden fungerar som säkerhet för lånet, vilket gör räntan lägre än på lån utan säkerhet.
- Ett blancolån är ett lån utan säkerhet, till exempel ett privatlån. Eftersom banken tar högre risk är räntan oftast högre än på ett bolån.
- Snabblån, ibland kallade sms-lån, är små lån som betalas ut snabbt men ofta har mycket hög effektiv ränta. De är en vanlig orsak till skuldproblem.
- Ett kreditkort låter dig betala med lånade pengar som ska betalas tillbaka senare. Om du inte betalar hela summan i tid tillkommer ofta hög ränta.
- Skillnaden mellan ett kreditkort och ett betalkort är att kreditkortet lånar ut pengar tills betalning sker, medan betalkortet drar pengarna direkt från ditt eget konto.
- Effektiv ränta är lånets totala kostnad per år uttryckt i procent, inklusive ränta och alla avgifter. Den gör det möjligt att jämföra olika lån rättvist.
- En säkerhet är något som långivaren kan ta över om lånet inte betalas, till exempel bostaden vid ett bolån. Säkerhet sänker långivarens risk och därmed räntan.
- Att vara borgensman innebär att man går i god för någon annans lån. Om låntagaren inte betalar blir borgensmannen betalningsskyldig för skulden.
- I Sverige finns ett amorteringskrav för nya bolån. Hur mycket som måste amorteras beror på hur stort lånet är i förhållande till bostadens värde och till låntagarens inkomst.
- Att samla dyra smålån till ett enda lån med lägre ränta kallas att samla lån eller konsolidera skulder. Det kan sänka den totala månadskostnaden och göra ekonomin mer överskådlig.
- Nominell ränta är den grundränta som anges på ett lån eller sparkonto, utan hänsyn till avgifter eller hur ofta räntan beräknas.
- Rörlig ränta kan ändras under lånets löptid och följer marknadsläget. Bunden (fast) ränta är låst på samma nivå under en avtalad period.
- Riksbanken är Sveriges centralbank och beslutar om styrräntan. Styrräntan påverkar i sin tur bankernas räntor för lån och sparande.
- När styrräntan höjs blir det dyrare att låna, vilket dämpar konsumtion och inflation. När den sänks blir det billigare att låna, vilket kan öka konsumtionen.
- Räntan på ett lån beräknas på den återstående skulden. Ju mer du amorterar, desto mindre blir skulden och desto lägre blir räntekostnaden över tid.
- Enkel ränta beräknas bara på det ursprungliga beloppet. Sammansatt ränta (ränta-på-ränta) beräknas även på tidigare upplupen ränta.
- Skatt är pengar som privatpersoner och företag betalar till staten och kommunerna. Skatterna finansierar gemensam välfärd som sjukvård, skola och vägar.
- Inkomstskatt är skatt på din lön och andra inkomster. Den största delen är kommunalskatt, som varierar mellan olika kommuner i Sverige.
- Den som har hög inkomst betalar även statlig inkomstskatt på den del av inkomsten som överstiger en viss gräns (brytpunkten). Det gör skattesystemet progressivt.
- Ett progressivt skattesystem innebär att den som tjänar mer betalar en högre andel i skatt. I Sverige sker detta genom den statliga inkomstskatten ovanpå kommunalskatten.
- Moms (mervärdesskatt) är en skatt på varor och tjänster som ingår i priset. I Sverige är normalmomsen 25 procent, med lägre nivåer på bland annat livsmedel och böcker.
- Momsen i Sverige har tre nivåer: 25 procent som normalsats, 12 procent på bland annat livsmedel och restaurangbesök, och 6 procent på till exempel böcker, tidningar och persontransporter.
- Arbetsgivaren drar preliminär skatt från din lön varje månad och betalar in den till Skatteverket. Hur mycket som dras styrs av din skattetabell.
- En deklaration är en sammanställning av dina inkomster och avdrag som lämnas till Skatteverket varje år. Där bestäms om du får skatteåterbäring eller måste betala kvarskatt.
- Skatteåterbäring får du om du betalat in mer skatt än du skulle. Kvarskatt måste du betala in om för lite skatt har dragits under året.