Engelska — Gymnasiet
Grammatik, ordförråd, läsförståelse, retorik, kulturkunskap och akademisk skrivande — för Engelska 5, 6 och 7.
Ämne: Engelska · Nivå: Gymnasium (16–19) · 454 kort
Innehåll
- Skolverkets ämnesplan delar gymnasieengelskan i tre kurser: Engelska 5 (100 p, obligatorisk på alla program), Engelska 6 (100 p, obligatorisk på högskoleförberedande program) och Engelska 7 (100 p, valbar fördjupningskurs).
- Nationella provet i Engelska 5 och Engelska 6 har fyra delprov: Speaking (muntligt), Listening (hörförståelse), Reading (läsförståelse) och Writing (skriftlig framställning).
- Engelska 5 bygger vidare på högstadiets engelska. Centralt innehåll: vardagliga och formella sammanhang, talad och skriven engelska från olika delar av världen, samt grundläggande retoriska och strukturella drag.
- Engelska 6 fördjupar kunskaperna med fokus på skönlitteratur, samhällsfrågor, ämnesområden av personligt intresse samt mer avancerade texttyper och retoriska grepp.
- Engelska 7 är en valbar fördjupningskurs med akademisk inriktning: vetenskapliga texttyper, komplex argumentation, litterära klassiker och fördjupad analys av kultur och samhälle i engelskspråkiga länder.
- Engelska används idag som lingua franca av över 1,5 miljarder människor. Modersmålstalare (ca 380 miljoner) är i minoritet — majoriteten lär sig engelska som andra- eller främmandespråk.
- Engelska tillhör den germanska språkfamiljen och är ett indoeuropeiskt språk. Det är nära släkt med tyska, nederländska och frisiska och delar grundstruktur med svenska.
- Engelskan har tre historiska huvudperioder: Old English (ca 450–1100), Middle English (ca 1100–1500) och Modern English (1500–). Den normandiska erövringen 1066 förde in massor av franska låneord.
- Great Vowel Shift (ca 1400–1700) var en omfattande förändring av engelska långvokaler. Den förklarar varför stavning och uttal ofta skiljer sig idag — t.ex. att 'time' stavas som om det rimmar på 'feet' men uttalas annorlunda.
- Present simple används för vanor (I work every day), allmänna sanningar (Water boils at 100°C) och permanenta tillstånd. Present continuous (be + -ing) används för pågående handlingar just nu eller temporära situationer.
- Past simple används för avslutade handlingar i dåtid (I visited London in 2019). Past continuous (was/were + -ing) beskriver pågående handling i dåtid, ofta avbruten av en annan: 'I was reading when she called.'
- Present perfect (have/has + perfekt particip) kopplar dåtid till nutid: 'I have lived here for five years' (och bor här fortfarande). En vanlig svensksvenglish-fallgrop är att blanda ihop det med past simple.
- Past perfect (had + perfekt particip) används för att markera att en handling ägde rum före en annan dåtida handling: 'When I arrived, the train had already left.'
- Future tense uttrycks på flera sätt: will + verb (beslut/spontant löfte), be going to + verb (planerad/avsedd handling), present continuous (bestämt avtal) och present simple (tidtabell).
- Modala hjälpverb (modal verbs): can/could (förmåga, möjlighet), may/might (möjlighet, tillstånd), must/have to (nödvändighet), shall/should (råd, plikt), will/would (vilja, händelse). De följs av infinitiv utan 'to'.
- Conditionals har fyra huvudtyper: Zero (allmän sanning: If you heat ice, it melts), First (realistisk framtid: If it rains, I'll stay), Second (orealistisk nutid: If I were rich, I would travel), Third (orealistisk dåtid: If I had known, I would have come).
- Passive voice bildas med be + perfekt particip: 'The letter was written by John.' Aktiv form fokuserar på vem som gör handlingen, passiv form på vem/vad som påverkas. Passiv är vanlig i vetenskaplig och formell engelska.
- Reported speech (indirekt tal): direkta citat omvandlas. Tempus backas oftast ett steg: 'I am tired' → 'She said (that) she was tired.' Tidsuttryck ändras: now → then, today → that day, tomorrow → the following day.
- Engelska artiklar: 'a/an' (obestämd, framför konsonant-/vokalljud) och 'the' (bestämd). Obestämda artiklar saknas framför oerböjda substantiv (water, advice) och i pluralis (apples). Svenska har postfix-bestämdhet ('apple' vs 'the apple' = äpple vs äpplet).
- Relative clauses (relativsatser): 'who' för personer, 'which' för saker, 'that' för båda i restriktiva satser. Non-restriktiva satser (med komma) tar inte 'that': 'My brother, who lives in Paris, is a doctor.'
- Gerund (verb + -ing som substantiv: 'Swimming is fun') och infinitive (to + verb: 'I want to swim') styrs av föregående verb. Enjoy, avoid, finish + gerund. Want, decide, hope + infinitive. Några verb tar båda med olika betydelse: 'remember to lock' vs 'remember locking'.
- Komparativ och superlativ: en stavelse + -er/-est (tall, taller, tallest). Två stavelser på -y: byts till -ier/-iest (happy, happier, happiest). Tre+ stavelser: more/most (interesting). Oregelbundna: good–better–best, bad–worse–worst.
- Quantifiers (mängdord): much/many — much med otälj. substantiv (much money), many med tälj. (many friends). Few/little betyder 'lite/få' (negativ ton); a few/a little betyder 'några/en aning' (positiv ton).
- Subjunctive (konjunktiv) används i formella sammanhang efter verb som suggest, demand, insist och fasta uttryck: 'I suggest (that) he be informed' (inte 'is informed'). Även 'If I were you' (inte 'was') är konjunktiv.
- Prepositioner för tid: at (klocktid: at 6pm), on (dag/datum: on Monday, on July 4th), in (längre period: in 2024, in May, in summer). Plats: at (specifik plats), in (inuti), on (yta).
- Ordklasser i engelska: nouns, verbs, adjectives, adverbs, pronouns, prepositions, conjunctions, interjections och determiners (a, the, this, my). Engelska skiljer adjektiv och adverb tydligt: adjektiv beskriver substantiv (quick decision), adverb beskriver verb/adjektiv (decide quickly).
- Engelsk ordföljd är SVO (subject-verb-object) och relativt stel. Svensken kastar ofta om till V2-ordföljd ('Yesterday went I to school') vilket inte fungerar på engelska — rätt: 'Yesterday I went to school.'
- Question tags (påhängsfrågor) bekräftar eller frågar: positivt påstående → negativ tag ('You are coming, aren't you?'), negativt påstående → positiv tag ('She doesn't smoke, does she?'). Hjälpverbet återkommer i taggen.
- Phrasal verbs består av verb + partikel/preposition och har ofta idiomatisk betydelse: 'put off' (skjuta upp), 'turn down' (avvisa), 'come across' (stöta på), 'give up' (ge upp). De är ovanligt frekventa i talad engelska.
- Collocations är ord som av tradition förekommer tillsammans. Engelska har 'make a decision' (inte 'do a decision'), 'take a photo', 'do homework', 'have breakfast'. Att lära in kollokationer är ofta nödvändigt för att låta idiomatisk.
- False friends mellan svenska och engelska: 'actual/actually' betyder INTE 'aktuell/aktuellt' (det heter 'current'). 'Actual' = faktisk, verklig. 'Eventually' = till slut (inte 'eventuellt' som heter 'possibly').
- Fler false friends: 'sensible' (förnuftig) ≠ sensibel (= sensitive). 'Fabric' (tyg) ≠ fabrik (= factory). 'Chef' (köksmästare) ≠ chef (= boss/manager). 'Smoking' (rökning) ≠ smoking (= tuxedo, dinner jacket).
- Formellt vs informellt: i akademiska texter undviks sammandragningar (don't → do not), vardagliga ord (kid → child), phrasal verbs (look into → investigate) och 'I think' (→ it can be argued / the evidence suggests).
- Ordbildning genom prefix: 'un-' (unhappy, undo), 'dis-' (disagree, dislike), 'pre-' (preview, prepare), 'mis-' (misunderstand), 'in-/im-/il-/ir-' (incorrect, impossible, illegal, irregular). Suffix: '-tion' (action), '-ness' (kindness), '-ly' (quickly).
- Akademiska kopplingsord: furthermore, moreover, in addition (tillägg), however, nevertheless, on the other hand (motsats), therefore, consequently, thus (orsak/följd), for example, namely (exemplifiering), in conclusion, to sum up (sammanfattning).
- Synonymer för 'said' i berättande text: claimed, stated, argued, replied, whispered, shouted, mumbled, declared, remarked, observed. Variationer ger texten karaktär och avslöjar talarens ton.
- Vanliga akademiska idiom: 'shed light on' (kasta ljus över), 'draw a conclusion' (dra en slutsats), 'take into account' (ta i beaktande), 'play a role' (spela roll), 'pose a question' (ställa en fråga), 'reach a consensus' (nå samförstånd).
- Engelska har fler synonymer än något annat europeiskt språk tack vare sina dubbla rötter: germanska kortord (begin, end, ask) och fransk-latinska låneord (commence, terminate, inquire). De latinska orden uppfattas ofta som mer formella.
- William Shakespeare (1564–1616) anses som engelskans största författare. Han skrev ca 38 pjäser och 154 sonetter, och uppfann eller första-belade omkring 1700 ord och uttryck som lever kvar i modern engelska.
- Hamlet (ca 1600) är en tragedi om den danske prinsen Hamlet som ska hämnas sin mordövade fars död men förlamas av tvivel och filosoferande. Den berömda monologen börjar 'To be, or not to be, that is the question.'
- Macbeth (ca 1606) skildrar en skotsk adelsman som lockas av tre häxors profetia, mördar kungen för att få makten och drivs in i moralisk upplösning. Tema: ambitionens fallgrop, ondskan i människan.
- Romeo and Juliet (ca 1595) är tragedin om de två unga älskande från fientliga familjer Montague och Capulet i Verona. Den slutar med bådas död — missförståndet om Julias skendöd driver Romeo till självmord.
- Shakespeares sonetter består av 14 rader på jambisk pentameter med rimschemat ABAB CDCD EFEF GG. Den avslutande couplet:en (GG) ger ofta en oömtlig vridning eller sammanfattning av temat.
- Sonnet 18 börjar med raden 'Shall I compare thee to a summer's day?' och argumenterar att den älskade är vackrare och mer beständig än sommaren — dikten ska föreviga skildringen i evighet.
- Elisabetansk teater spelades på The Globe i London med en öppen scen mot publiken. Skylight ovanför, ingen kvinnliga skådespelare (unga män spelade kvinnoroller), minimala kulisser — språket målade scenen.
- Romantiken (ca 1789–1830) reagerade mot upplysningens förnufts-fokus och hyllade känsla, natur, fantasin och individens fria själ. Centrala engelska romantiker: Wordsworth, Coleridge, Byron, Shelley och Keats.
- William Wordsworth (1770–1850) och Samuel Taylor Coleridge gav ut Lyrical Ballads (1798) — ett startskott för engelsk romantik. Wordsworth skrev om naturen som källa till andlig insikt, på ett medvetet enkelt och 'vanligt' språk.
- Lord Byron (1788–1824) skapade den 'byroniske hjälten' — melankolisk, rebellisk, självförebrående. Han var även politisk aktivist och dog i Grekland under befrielsekrigen mot Osmanska riket.
- Mary Shelley (1797–1851) skrev Frankenstein (1818) under en regnig sommar i Schweiz med Byron och Percy Shelley. Romanen brukar räknas som science fictions första verk och utforskar etiken i vetenskaplig skådande.
- Viktorianska eran (1837–1901) sammanföll med drottning Victorias regeringstid. Romanens guldålder i England med Charles Dickens, Charlotte och Emily Brontë, George Eliot och Thomas Hardy.