Öva inför NP – Biologi åk 9
Flashcards som täcker det centrala innehållet i biologi för åk 9 (Lgr22), förankrat i Skolverkets frisläppta nationella prov. Områden: cellbiologi, genetik, evolution, ekologi, kropp och hälsa. Studiematerial för att öva inför provet – inte ett officiellt prov från Skolverket.
Ämne: Biologi · Nivå: Högstadium (13–15) · 418 kort
Innehåll
- Cellen är den minsta levande enheten i alla organismer. Alla levande varelser är uppbyggda av en eller flera celler.
- Cellkärnan innehåller cellens arvsmassa (DNA) och styr cellens funktioner. Den finns hos eukaryota celler.
- Mitokondrien är cellens kraftverk. Där sker cellandningen, som frigör energi ur näringsämnen.
- Cellmembranet är ett tunt hölje runt cellen som styr vilka ämnen som släpps in och ut.
- Kloroplaster finns i växtceller och innehåller det gröna färgämnet klorofyll. Där sker fotosyntesen.
- Ribosomer är cellens proteinfabriker. Där byggs proteiner ihop av aminosyror enligt instruktioner från DNA.
- Växtceller har cellvägg, kloroplaster och ofta en stor vakuol — delar som djurceller saknar.
- Cellväggen hos växter består av cellulosa och ger cellen stöd och form. Djurceller har ingen cellvägg.
- Vakuolen är ett vätskefyllt utrymme i växtceller som lagrar vatten och näring och ger cellen spänst (turgor).
- Cytoplasman är den gelliknande vätska som fyller cellen och där cellens delar (organeller) flyter.
- Prokaryota celler (bakterier) saknar cellkärna — deras DNA ligger fritt i cellen. Eukaryota celler har cellkärna.
- Djur, växter, svampar och protister är uppbyggda av eukaryota celler. Bakterier och arkeer är prokaryoter.
- Fotosyntesen sker i växternas kloroplaster. Reaktanter: koldioxid + vatten. Produkter: druvsocker (glukos) + syre. Drivs av solljus.
- Fotosyntesens formel: 6 CO₂ + 6 H₂O + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂. Växten lagrar solens energi i druvsockret.
- Cellandningen sker i mitokondrierna. Reaktanter: druvsocker + syre. Produkter: koldioxid + vatten + energi.
- Cellandningens formel: C₆H₁₂O₆ + 6 O₂ → 6 CO₂ + 6 H₂O + energi. Den är i princip fotosyntesen baklänges.
- Cellandning sker hela tiden i både djur- och växtceller. Fotosyntes sker bara i gröna växtdelar när det finns ljus.
- Jäsning är energiutvinning utan syre. Vid alkoholjäsning omvandlar jäst druvsocker till etanol + koldioxid + lite energi.
- Mjölksyrajäsning sker i musklerna vid hårt arbete när syret inte räcker. Det bildas mjölksyra, som kan ge trötta muskler.
- Jäsning ger mycket mindre energi än cellandning, eftersom näringsämnet inte bränns upp helt utan syre.
- Diffusion är när ämnen sprider sig från hög koncentration till låg koncentration tills de är jämnt fördelade. Det sker av sig självt.
- Osmos är diffusion av vatten genom ett halvgenomsläppligt membran, från lösning med låg salthalt till hög salthalt.
- Syre och koldioxid passerar cellmembranet genom diffusion. Därför kan gaser tas upp och avges utan att cellen förbrukar energi.
- Celler förökar sig genom celldelning. Före delningen kopieras DNA:t så att varje dottercell får en komplett uppsättning arvsanlag.
- DNA är molekylen som bär arvsmassan. Den är spiralformad (dubbelhelix) och innehåller instruktioner för hur en organism byggs upp.
- En gen är en bit av DNA-molekylen som innehåller instruktionen för en viss egenskap, t.ex. ögonfärg.
- Kromosomer är tätt packade strängar av DNA. Människan har 46 kromosomer i varje cell, ordnade i 23 par.
- Ett anlag (allel) är en variant av en gen. Man ärver ett anlag från mamman och ett från pappan för varje egenskap.
- Ett dominant anlag visar sig alltid när det finns. Det skrivs med stor bokstav, t.ex. A.
- Ett recessivt (vikande) anlag visar sig bara om individen har två likadana recessiva anlag. Det skrivs med liten bokstav, t.ex. a.
- Genotyp är en individs uppsättning av anlag (t.ex. Aa). Fenotyp är den egenskap man faktiskt ser (t.ex. brun ögonfärg).
- En individ som har två olika anlag för en egenskap (Aa) kallas anlagsbärare. Den visar inte det recessiva anlaget men kan föra det vidare.
- Gregor Mendel är ärftlighetslärans grundare. Genom korsningar med ärtväxter upptäckte han hur anlag nedärvs i bestämda förhållanden.
- Korsar man två anlagsbärare (Aa × Aa) blir förhållandet i avkomman 3:1 — tre med dominant egenskap på en med recessiv.
- Könscellerna (ägg och spermie) innehåller bara hälften så många kromosomer som vanliga celler — 23 stycken hos människan.
- Könet bestäms av könskromosomerna. XX ger oftast flicka, XY ger oftast pojke. Ägget bär alltid X; spermien bär X eller Y.
- Könsbunden nedärvning gäller anlag som sitter på X-kromosomen. Recessiva sjukdomar på X (t.ex. färgblindhet, blödarsjuka) drabbar oftare pojkar.
- Pojkar har bara en X-kromosom. Ett recessivt sjukdomsanlag på X slår därför igenom direkt, eftersom Y-kromosomen saknar ett friskt motsvarande anlag.
- En mutation är en förändring i DNA:t. Den kan vara skadlig, neutral eller i sällsynta fall till nytta — och är en källa till genetisk variation.
- Mutationer kan orsakas av t.ex. UV-strålning, vissa kemikalier eller rökning, men kan också uppstå spontant vid kopiering av DNA.
- Egenskaper påverkas av både arv och miljö. Generna sätter ramarna, men kost, träning och uppväxt påverkar hur de kommer till uttryck.
- Enäggstvillingar har exakt samma arvsmassa eftersom de kommer från samma befruktade ägg. Skillnader mellan dem beror på miljön.
- Förändringar som en individ skaffar sig under livet (t.ex. starkare muskler av träning) ärvs inte vidare — bara förändringar i könscellernas DNA ärvs.
- Ett Punnett-schema (korsningsschema) används för att räkna ut sannolikheten för olika anlagskombinationer hos avkomman.
- Evolution är den långsamma förändringen av arvsanlagen i en population över många generationer. Det är förklaringen till livets mångfald.
- Charles Darwin lade fram den moderna evolutionsteorin 1859. Han förklarade arternas förändring med naturligt urval.
- Naturligt urval: individer med egenskaper som passar miljön överlever och får fler ungar. Deras anlag blir därför vanligare i nästa generation.
- Variation inom en art innebär att individerna skiljer sig åt. Variationen uppstår genom mutationer och genom att gener blandas vid sexuell förökning.
- En anpassning (adaptation) är en egenskap som gör att en organism klarar sig bättre i sin miljö, t.ex. isbjörnens vita päls eller kaktusens taggar.
- Jean-Baptiste de Lamarck föreslog 1809 en tidig evolutionsteori. Han trodde felaktigt att förvärvade egenskaper kan ärvas — vilket inte stämmer.