Programmering — Högstadiet
Introduktion till programmering med Python för högstadiet (åk 7–9): satser och kodblock, indentering, variabler och datatyper, villkor (if/elif/else), jämförelse- och logiska operatorer (and/or/not), samt loopar (for/while), funktioner och felsökning.
Ämne: Programmering · Nivå: Högstadium (13–15) · 177 kort
Innehåll
- Ett program byggs upp av satser (instruktioner) som datorn kör en i taget, uppifrån och ner.
- En sats är en enskild instruktion till datorn, till exempel att skriva ut text eller räkna ut ett värde.
- Större program delas in i kodblock — grupper av satser som hör ihop och körs tillsammans.
- I Python anger man vilka rader som hör till ett kodblock genom indentering (indrag) — mellanslag i början av raden.
- I Python är korrekt indentering ett krav — fel indrag gör att koden inte fungerar och ger ett felmeddelande.
- Indentering i Python brukar vara 4 mellanslag (steg) per nivå. Alla rader i samma block ska ha lika många mellanslag.
- En variabel är en plats i minnet där programmet lagrar ett värde, till exempel ett tal eller en text, under ett namn.
- Tecknet = betyder "tilldelas". Raden a = 4 betyder att variabeln a tilldelas värdet 4.
- Tecknet == betyder "lika med" och används för att jämföra om två värden är lika. Det är inte samma sak som =.
- Funktionen print() skriver ut text eller värden på skärmen. Exempel: print("Hej") skriver ut Hej.
- Funktionen input() låter användaren skriva in (mata in) text medan programmet körs. Det inmatade värdet blir alltid en sträng (text).
- Ett variabelnamn bör vara beskrivande, till exempel poang eller namn, så att det är lätt att förstå vad variabeln innehåller.
- Datatypen int står för heltal (integer), till exempel 0, 7 och -15. Heltal har inga decimaler.
- Datatypen float står för decimaltal (flyttal), till exempel 3.14 och -0.5. I Python skrivs decimaltecknet som en punkt.
- Datatypen str står för sträng (string) — text. En sträng skrivs inom citattecken, till exempel "Hej" eller 'Anna'.
- Datatypen bool står för booleskt värde och kan bara vara True (sant) eller False (falskt).
- Typkonvertering betyder att man gör om ett värde från en datatyp till en annan, till exempel från text till tal.
- int("5") gör om strängen "5" till heltalet 5. Funktionen int() omvandlar ett värde till ett heltal.
- str(7) gör om talet 7 till strängen "7". Funktionen str() omvandlar ett värde till text.
- float("3.5") gör om strängen "3.5" till decimaltalet 3.5. Funktionen float() omvandlar ett värde till ett decimaltal.
- Eftersom input() ger en sträng behöver man ofta skriva int(input(...)) för att kunna räkna med det inmatade värdet.
- En if-sats låter programmet göra olika saker beroende på om ett villkor är sant eller falskt.
- Ordet else betyder "annars". Kodblocket efter else körs när if-villkoret är falskt.
- Ordet elif betyder "annars om" (else if på andra språk) och används för att testa flera villkor efter varandra.
- I en if/elif/else-kedja kontrolleras villkoren ett i taget uppifrån. Det första sanna kodblocket körs, och resten hoppas över.
- Raden med if, elif eller else avslutas alltid med ett kolon (:). Kodblocket som ska köras skrivs indenterat på raderna under.
- Ett villkor är ett uttryck som antingen är sant (True) eller falskt (False), till exempel a < b.
- Operatorn == betyder "precis lika med" och är sann när de två värdena är lika.
- Operatorn != betyder "inte lika med" och är sann när de två värdena skiljer sig åt.
- Operatorn < betyder "strikt mindre än". Uttrycket 3 < 5 är sant, men 5 < 5 är falskt.
- Operatorn > betyder "strikt större än". Uttrycket 7 > 2 är sant, men 2 > 7 är falskt.
- Operatorn <= betyder "mindre än eller lika med". Uttrycket 5 <= 5 är sant.
- Operatorn >= betyder "större än eller lika med". Uttrycket 5 >= 5 är sant.
- Operatorn not vänder på ett villkor: not (sant) blir falskt och not (falskt) blir sant.
- Operatorn and är sann bara när båda villkoren är sanna samtidigt.
- Operatorn or är sann när minst ett av villkoren är sant.
- En loop (slinga) gör att ett kodblock kan köras flera gånger utan att man behöver skriva samma kod om och om igen.
- En for-loop kör ett kodblock ett bestämt antal gånger. Exempel: for i in range(5): kör blocket 5 gånger.
- range(5) ger talen 0, 1, 2, 3, 4 — fem tal som börjar på 0 och slutar på 4 (inte 5).
- I for i in range(5): är i en variabel som räknar varven. Den börjar på 0 och ökar med 1 för varje varv.
- Loopkroppen — koden som upprepas — markeras med indentering på raderna under for- eller while-raden.
- En while-loop kör ett kodblock så länge ett villkor är sant. När villkoret blir falskt slutar loopen.
- Skillnaden mellan for och while: en for-loop körs ett bestämt antal gånger, medan en while-loop körs så länge ett villkor är sant.
- En oändlig loop är en while-loop vars villkor aldrig blir falskt, så programmet fastnar och kör för evigt.
- En funktion är ett namngivet kodblock som utför en uppgift och kan anropas (köras) flera gånger från olika ställen i programmet.
- Nyckelordet def används för att definiera (skapa) en funktion i Python. Exempel: def halsa():
- En parameter är ett värde som man skickar in till en funktion så att den kan arbeta med olika data varje gång.
- Nyckelordet return låter en funktion skicka tillbaka ett resultat (värde) till den del av programmet som anropade funktionen.
- Att anropa en funktion betyder att man kör den genom att skriva dess namn följt av parenteser, till exempel halsa().
- En bugg är ett fel i koden. Att felsöka (debugga) betyder att leta upp och rätta sådana fel.