Musik åk 7-9
Musikteori, notbild, instrument, musikhistoria och genrer — från medeltid till hiphop, med svensk musiktradition som röd tråd.
Ämne: Musik · Nivå: Högstadium (13–15) · 377 kort
Innehåll
- Musik består av organiserade ljud i tiden. De grundläggande byggstenarna är rytm, melodi, harmoni, klangfärg, dynamik och form.
- Rytm = musikens hjärtslag. Består av en jämn underliggande puls och betoningar som avgör vilka slag som är starkare än andra.
- Melodi = en följd av toner i tiden — det du kan nynna efter att ha hört en låt. Rör sig i steg (närliggande toner) eller språng (större intervall).
- Harmoni = när två eller fler toner klingar samtidigt. Bygger upp ackord som stöttar melodin.
- Klangfärg (timbre) = det som gör att samma not, spelad på fiol och trumpet, låter olika. Bestäms av övertoner och anslag.
- Dynamik = hur starkt eller svagt musiken låter. Anges i italienska termer som piano (svagt) och forte (starkt).
- Helnot = 4 slag i 4/4. Halvnot = 2 slag. Fjärdedelsnot = 1 slag. Åttondelsnot = ½ slag. Sextondelsnot = ¼ slag.
- Taktart skrivs som ett bråk: 4/4 betyder fyra fjärdedelsnoter per takt. Övre siffran = antal slag, undre siffran = vilket notvärde som räknas som ett slag.
- En punkt efter en not gör den 50 % längre. En punkterad fjärdedelsnot är 1½ slag = en fjärdedelsnot plus en åttondelsnot.
- För varje notvärde finns en lika lång paus. Helpaus = 4 slag tystnad, fjärdedelspaus = 1 slag, åttondelspaus = ½ slag.
- Vals går i 3/4-takt. Den vanligaste taktarten i västerländsk populärmusik är 4/4.
- Tempo mäts i bpm (beats per minute). En vanlig poplåt ligger runt 100–120 bpm; house ligger ofta på 120–128; drum and bass kring 170.
- I Sverige heter de sju stamtonerna C D E F G A H. Internationellt skriver man C D E F G A B — det vi kallar H heter B utomlands.
- G-klaven (diskantklaven) lindar sig runt linjen för g och används för melodiinstrument och kvinnoröster. F-klaven (basklaven) markerar f och används för basinstrument.
- Piano använder båda klaverna: höger hand i G-klav, vänster hand i F-klav.
- Förtecknet # (kors, 'iss' på svenska) höjer tonen en halvton. Tecknet b (sänkning, 'ess') sänker tonen en halvton.
- En halvton är det minsta avståndet i västerländsk musik. På piano = att flytta till närmaste tangent oavsett färg. E–F och H–C är redan halvtoner utan svart tangent emellan.
- Återställningstecknet ♮ tar bort tidigare förtecken inom samma takt.
- Taktstreck är de lodräta strecken som delar in notbilden i takter. Repristecken (två prickar vid taktstreck) säger att föregående del ska upprepas.
- Durskalans mönster är hel–hel–halv–hel–hel–hel–halv. C-dur (utan förtecken) är C D E F G A H C.
- Ren A-moll = A H C D E F G A. Mönstret är hel–halv–hel–hel–halv–hel–hel.
- Harmonisk moll är ren moll med höjd 7:a för starkare ledton. A-moll harmonisk = A H C D E F G# A.
- Pentaton skala har fem toner. Mollpentaton (A C D E G) är basen i blues- och rocksoloer.
- Bluesskalan är mollpentaton plus en 'blue note' (sänkt kvint): A C D Eb E G. Hjärtat i bluesimprovisation.
- Intervall räknas inklusive båda tonerna: prim (1), sekund (2), ters (3), kvart (4), kvint (5), sext (6), septim (7), oktav (8).
- Stor ters (4 halvtoner) ger durkaraktär. Liten ters (3 halvtoner) ger mollkaraktär.
- Kyrkotonarter / modes är sju skalor som byggs genom att börja på olika steg i durskalan: jonisk (=dur), dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk, eolisk (=ren moll), lokrisk.
- En treklang är ett ackord med tre toner: grundton + ters + kvint. Durtreklang har stor ters; molltreklang har liten ters.
- C-dur = C E G. A-moll = A C E. H-förminskad = H D F.
- Dominantseptackord (C7) = C E G Bb. Skapar spänning som vill lösas till F-dur. Centralt i blues och jazz.
- Stor-septackord (Cmaj7) = C E G H. Har en drömmig, 'lounge'-karaktär.
- I durtonarten har varje ackord en funktion: tonika (I, hemma), subdominant (IV, stabilt avbrott), dominant (V, spänning som vill hem).
- Den klassiska kadensen I–IV–V–I (C–F–G–C i C-dur) bygger upp och löser spänning. Finns i blues, country, rock och kyrkohymner.
- Ackordföljden I–vi–IV–V (C–Am–F–G) kallas 'fifties progression'. Hörs i Stand By Me, Earth Angel och hundratals doo-wop-låtar.
- Dynamiknivåer: pp (pianissimo, mycket svagt), p (svagt), mp, mf, f (starkt), ff (mycket starkt).
- Crescendo (<) = gradvis starkare. Diminuendo / decrescendo (>) = gradvis svagare.
- Tempo-anvisningar (från långsamt till snabbt): largo, lento, adagio, andante, moderato, allegro, presto.
- Symfoniorkesterns fyra familjer: stråkinstrument, träblåsinstrument, bleckblåsinstrument, slagverk.
- Stråkinstrument från högst till djupast: violin, viola, cello, kontrabas.
- Pizzicato betyder att en stråkspelare knäpper strängen med fingret istället för att använda stråken.
- Träblåsinstrument: flöjt, klarinett, oboe, fagott, saxofon. Trots namnet räknas saxofonen som träblås på grund av rörbladsmunstycket.
- Oboen har ett dubbelrörblad och en karakteristisk, nasal klang. Den stämmer också hela symfoniorkestern med tonen a'.
- Saxofonen uppfanns 1840 av belgaren Adolphe Sax. Vanliga register: sopran, alt, tenor, baryton.
- Bleckblåsinstrument: trumpet, valthorn, trombon, tuba. Alla av mässing med koppmunstycke.
- Trombonen använder ett drag istället för ventiler. Det möjliggör smidiga glissandon mellan toner.
- Pukor (timpani) är stora kittlar med skinn som kan stämmas. En symfoniorkester har 2–4 pukor.
- Pianot har 88 tangenter, från låga A0 till höga C8. Hammare slår mot strängar inuti.
- Cembalo är pianots föregångare. Strängarna knäpps mekaniskt istället för att slås — typiskt barockinstrument.
- Elgitarren har magnetiska pickuper som omvandlar strängvibrationer till elektrisk signal som förstärks. Centralt i rockmusik.
- Synthesizern är ett elektroniskt instrument där tonen genereras digitalt eller analogt. Centralt i elektronisk musik och pop sedan 70-talet.