Psykologi — Gymnasiet
Psykologins perspektiv, utvecklings-, kognitions-, socialpsykologi, personlighet, psykisk hälsa och forskningsmetod — för Psykologi 1, 2a och 2b.
Ämne: Annat · Nivå: Gymnasium (16–19) · 436 kort
Innehåll
- Psykologi är vetenskapen om människans tankar, känslor och beteenden — både medvetna och omedvetna processer.
- Wilhelm Wundt grundade världens första psykologiska laboratorium i Leipzig 1879, vilket räknas som psykologins födelse som vetenskap.
- William James (1842–1910) skrev 'The Principles of Psychology' (1890) och företrädde funktionalismen — vad medvetandet gör snarare än vad det består av.
- Behaviorismen växte fram i början av 1900-talet och hävdade att psykologin enbart skulle studera observerbart beteende — inte inre processer.
- Gestaltpsykologin (Wertheimer, Köhler, Koffka) utgår från att helheten är mer än summan av delarna — perception organiseras enligt mönster.
- Den kognitiva revolutionen på 1950- och 60-talet vände psykologin tillbaka mot inre mentala processer — minne, tänkande, perception.
- Positiv psykologi som inriktning lanserades av Martin Seligman i slutet av 1990-talet — fokus på välmående, styrkor och vad som får människor att blomstra.
- De fem stora psykologiska perspektiven är: biologiskt, behavioristiskt, kognitivt, psykodynamiskt och humanistiskt.
- Det biologiska perspektivet förklarar beteende utifrån hjärnan, nervsystemet, gener, hormoner och evolution.
- Neuronet — nervcellen — är hjärnans grundläggande byggsten. Den består av cellkropp, dendriter (mottagare) och axon (sändare).
- Synapsen är mellanrummet mellan två neuroner där signaler överförs kemiskt via neurotransmittorer.
- Dopamin är en neurotransmittor kopplad till motivation, belöning och rörelse. Brist kopplas till Parkinsons sjukdom.
- Serotonin reglerar stämningsläge, sömn och aptit. SSRI-läkemedel höjer serotonin i synapsen och används mot depression.
- GABA är hjärnans huvudsakliga hämmande (inhiberande) neurotransmittor — bensodiazepiner förstärker GABA-effekten och dämpar ångest.
- Glutamat är hjärnans huvudsakliga excitatoriska (aktiverande) neurotransmittor och spelar central roll vid inlärning och minne.
- Hjärnan delas grovt in i tre delar: hjärnstam (livsfunktioner), lillhjärna (motorik, koordination) och storhjärna (medvetande, tänkande).
- Storhjärnans bark (cortex) har fyra lober: frontallob (planering, motorik, omdöme), parietallob (känsel), temporallob (hörsel, språk, minne) och occipitallob (syn).
- Det limbiska systemet — amygdala, hippocampus, hypotalamus — styr känslor, motivation och minne.
- Amygdala är hjärnans alarmcentral — bearbetar hot, rädsla och starka känslor. Aktiveras snabbt vid upplevd fara innan medvetandet hinner registrera den.
- Hippocampus är central för bildandet av nya episodiska minnen. Skador på hippocampus ger anterograd amnesi — oförmåga att lagra nya minnen.
- Prefrontala cortex (främre delen av frontalloben) utvecklas sist — först omkring 25 års ålder — och styr impulskontroll, planering och beslutsfattande.
- EEG (elektroencefalografi) mäter hjärnans elektriska aktivitet via elektroder på skalpen — bra för tidsupplösning men dålig spatial upplösning.
- fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) visar vilka hjärnområden som är aktiva genom att mäta blodflöde — bra spatial upplösning men långsam.
- Hormonet kortisol utsöndras från binjurarna vid stress. Långvarigt förhöjt kortisol kan skada hippocampus och försämra minne och immunförsvar.
- Oxytocin kallas ofta 'bindningshormonet' — utsöndras vid amning, beröring och sex, och främjar social tillit och anknytning.
- Sömnen växlar mellan REM-sömn (rapid eye movement, då vi drömmer) och NREM-sömn i tre stadier — en cykel tar cirka 90 minuter.
- Den cirkadianska rytmen är vår inre dygnsklocka, styrd av suprachiasmatiska kärnan i hypotalamus och påverkad av ljus via melatoninutsöndring.
- Tvilling- och adoptionsstudier används för att skilja arv från miljö — enäggstvillingar delar 100 % gener, tvåäggs ca 50 %.
- Epigenetik beskriver hur miljö och erfarenheter kan slå av eller på gener utan att DNA-sekvensen ändras — exempelvis via stress eller kost.
- Ivan Pavlov (1849–1936) upptäckte klassisk betingning genom experiment med hundar som lärde sig salivera vid ljudet av en klocka.
- I klassisk betingning kopplas en obetingad stimulus (US, t.ex. mat) ihop med en neutral stimulus (klocka) tills den senare blir en betingad stimulus (CS) som ger samma respons.
- John B. Watson är behaviorismens grundare. Hans omdebatterade Little Albert-experiment (1920) visade att man kunde betinga rädsla hos en bebis.
- B.F. Skinner utvecklade operant betingning — beteenden som följs av belöning förstärks, beteenden som följs av bestraffning minskar.
- Positiv förstärkning betyder att man lägger till något önskvärt (beröm), negativ förstärkning att man tar bort något obehagligt (slipper läxa). Båda ökar beteendet.
- Förstärkningsscheman (Skinner): kontinuerligt (varje gång) ger snabb inlärning, intermittent (ibland) ger beteenden som är svårare att släcka ut.
- Albert Bandura visade i Bobo-docka-experimentet (1961) att barn lär sig aggressiva beteenden genom att observera vuxna förebilder — social inlärningsteori.
- Banduras begrepp self-efficacy (självförmåga) handlar om en persons tilltro till sin förmåga att klara av en specifik uppgift.
- Det kognitiva perspektivet ser människan som en informationsbearbetare — fokus på perception, uppmärksamhet, minne, tänkande och språk.
- Schema (plural: scheman) är en kognitiv struktur som organiserar information om en kategori — t.ex. ett 'restaurang-schema' guidar förväntningarna när du går ut och äter.
- Selektiv uppmärksamhet — den så kallade cocktailparty-effekten — innebär att man kan urskilja en röst (t.ex. sitt namn) i ett brusigt rum.
- George Miller (1956) föreslog att korttidsminnet rymmer cirka 7 ± 2 enheter ('chunks') i taget.
- Alan Baddeleys arbetsminnesmodell har tre delar: central exekutiv (styrning), fonologisk loop (ljud/språk) och visuospatialt skissblock (bilder/rum).
- Långtidsminnet (LTM) delas in i deklarativt (explicit — episodiskt + semantiskt) och procedurellt (implicit — färdigheter som cykling).
- Episodiskt minne lagrar personliga upplevelser ('min skolavslutning'), semantiskt minne lagrar fakta och allmänkunskap ('Stockholm är Sveriges huvudstad').
- Elizabeth Loftus har visat att minnen är rekonstruktiva — falska minnen kan skapas via ledande frågor, vilket har stor betydelse för vittnespsykologi.
- Leon Festinger formulerade teorin om kognitiv dissonans (1957) — obehag som uppstår när handlingar och övertygelser inte stämmer överens.
- Daniel Kahneman och Amos Tversky kartlade systematiska tankefel (bias) och heuristiker — mentala genvägar som ofta fungerar men som ibland leder fel.
- Tillgänglighetsheuristik innebär att vi bedömer sannolikheten för något utifrån hur lätt vi minns exempel — därför överskattar vi sällsynta händelser som flygolyckor.
- Bekräftelsebias är tendensen att söka, tolka och minnas information som stöder de uppfattningar man redan har.
- Sigmund Freud (1856–1939) grundade psykoanalysen och hävdade att omedvetna drifter, framförallt sexuella och aggressiva, styr mycket av människans beteende.