Biologi åk 7-9
Cellen, DNA, evolution, ekologi och människokroppen — med vetenskaplig metod som ledstjärna.
Ämne: Biologi · Nivå: Högstadium (13–15) · 380 kort
Innehåll
- Biologi: vetenskapen om det levande (av grekiskans bios = liv, logos = lära).
- Kännetecken på liv: ämnesomsättning, tillväxt, fortplantning, reaktion på stimuli, evolution, cellulär uppbyggnad, ärftlighet via DNA.
- Falsifierbar: ett påstående som kan prövas och visas vara falskt — krav för att vara vetenskapligt.
- Vetenskaplig teori: en grundligt prövad förklaring som stöds av enorma mängder bevis (inte en gissning).
- Robert Hooke såg 1665 celler för första gången i en korkbit och döpte dem efter de små rum munkar bodde i.
- Cellteorin: 1) allt liv består av celler, 2) cellen är livets minsta funktionella enhet, 3) nya celler bildas alltid genom delning av andra celler.
- Prokaryot cell: 1–10 μm, saknar cellkärna, DNA fritt i cellen — bakterier och arkéer.
- Eukaryot cell: 10–100 μm, har cellkärna och många organeller — växter, djur, svampar, protister.
- Cellmembran: selektivt yttre hölje av fosfolipider; bestämmer vad som kommer in och ut.
- Cellkärna (nukleus): innehåller DNA organiserat i kromosomer; cellens 'kontrollrum'.
- Cytoplasma: den geléliknande vätska som fyller cellen; här flyter organellerna.
- Mitokondrier: cellens 'kraftverk' — här sker cellandning och bildas ATP.
- Ribosomer: små 'fabriker' som bygger proteiner enligt instruktioner från DNA.
- Golgiapparaten: 'postkontoret' — sorterar, packar och skickar proteiner.
- Lysosomer: cellens 'avfallshantering' — bryter ner gamla cellbeståndsdelar.
- Cellvägg: ett styvt yttre lager av cellulosa — finns i växtceller, inte i djurceller.
- Kloroplaster: gröna organeller i växtceller där fotosyntesen sker.
- Klorofyll: grönt pigment i kloroplasterna — absorberar rött och blått ljus och reflekterar grönt.
- ATP: energirik molekyl som cellerna använder som direkt energikälla.
- DNA (deoxiribonukleinsyra): molekylen som bär arvsinformationen — en dubbelspiral med baserna A, T, G, C.
- Baserna i DNA: A parar alltid med T, och G parar alltid med C.
- Gener: avsnitt av DNA som innehåller instruktioner för ett visst protein.
- RNA: enkelsträngad molekyl som kopierar information från DNA och bär den till ribosomerna.
- Proteiner: långa kedjor av aminosyror som veckar sig till tredimensionella former; gör nästan allt arbete i cellen.
- Enzymer: proteiner som styr kemiska reaktioner i cellen.
- Mitos: celldelning där en cell blir två genetiskt identiska dotterceller — för tillväxt, läkning och förnyelse.
- Mitosens fyra faser: profas, metafas, anafas, telofas.
- Meios: speciell celldelning som bildar fyra dotterceller med halverat kromosomtal — används för könsceller.
- Människans vanliga celler har 46 kromosomer (23 par), könsceller har 23.
- Överkorsning: i meiosen byter kromosomer från mamma och pappa bitar — en huvudkälla till genetisk variation.
- Hierarkin i naturen: atom → molekyl → cell → vävnad → organ → organsystem → organism → population → samhälle → ekosystem → biosfär.
- Carl von Linné (1707–1778): svensk botaniker som skapade klassifikationssystemet vi fortfarande använder.
- Linnés vetenskapliga namn: två latinska delar — släktnamn + artepitet — alltid kursivt (t.ex. Homo sapiens).
- Klassifikationshierarki: domän → rike → stam → klass → ordning → familj → släkte → art.
- De tre domänerna: bakterier, arkéer, eukaryoter.
- Art: en grupp organismer som kan para sig och få fertil avkomma. För bakterier används DNA-likhet i stället.
- Bakterier: encelliga prokaryoter; finns överallt; de flesta är ofarliga eller nyttiga.
- Bakteriers cellvägg: består av peptidoglykan.
- Plasmider: små extra DNA-ringar som bakterier kan utbyta med varandra.
- Bakteriers fortplantning: binär fission — under goda förhållanden kan en bakterie dela sig var 20:e minut.
- Tarmflora (mikrobiom): flera kilo bakterier i tarmen som hjälper med matsmältning och immunförsvar.
- Virus: gränsfall mellan kemi och liv — proteinkapsel runt arvsmassa (DNA eller RNA), saknar ämnesomsättning.
- Antibiotika fungerar bara mot bakterier — INTE mot virus.
- Svampar: eget rike — varken växter eller djur. Cellvägg av kitin, får näring genom att bryta ned organiskt material.
- Lavar: symbios mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie — svampen ger skydd, algen ger socker.
- Mykorrhiza: symbios mellan svampar och växtrötter — svampen hjälper med vatten och näring, växten ger socker.
- Växt: flercellig eukaryot som kan göra fotosyntes.
- Fröväxtens delar: rot, stam, blad, blomma, frukt och frö.
- Klyvöppningar (stomata): små öppningar på bladets undersida som släpper in koldioxid och släpper ut syre och vatten.
- Fotosyntes: 6 CO₂ + 6 H₂O + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6 O₂. Sker i kloroplasterna.