Öva inför NP – Geografi åk 9
Flashcards för geografi åk 9 (Lgr22), förankrade i frisläppta nationella prov. Områden: naturlandskap och klimat, befolkning och urbanisering, naturresurser, hållbar utveckling, kartkunskap. Studiematerial för att öva inför provet – inte ett officiellt prov från Skolverket.
Ämne: Geografi · Nivå: Högstadium (13–15) · 413 kort
Innehåll
- Jordens inre består av flera lager: innerst en fast inre kärna, sedan en flytande yttre kärna, därpå manteln, och ytterst den tunna jordskorpan.
- Jordskorpan är uppdelad i stora stycken som kallas litosfärsplattor (kontinentalplattor). De rör sig långsamt ovanpå den trögflytande manteln.
- Teorin om kontinentaldrift, som beskriver hur kontinenterna långsamt flyttar sig, lades fram av Alfred Wegener i början av 1900-talet.
- Drivkraften bakom plattornas rörelser är värme från jordens inre, som skapar långsamma strömmar (konvektionsströmmar) i manteln.
- Där två plattor glider isär bildas en spridningszon. På havsbotten väller magma upp och skapar ny havsbottenskorpa, till exempel längs den mittatlantiska ryggen.
- Där två plattor krockar (kollisionszon) kan den ena pressas ner under den andra, eller så veckas marken upp till höga bergskedjor.
- Himalaya är världens högsta bergskedja och bildades när den indiska plattan kolliderade med den eurasiska. Bergskedjan växer fortfarande långsamt.
- En jordbävning uppstår när spänningar i jordskorpan plötsligt löses ut och plattor rycker till mot varandra. Skakningarna sprids som seismiska vågor.
- Den plats djupt nere i jordskorpan där en jordbävning utlöses kallas fokus (hypocentrum). Punkten rakt ovanför på jordytan kallas epicentrum.
- Jordbävningars styrka mäts med en magnitudskala (tidigare ofta kallad Richterskalan). Skalan är logaritmisk, så varje steg innebär ungefär tio gånger större skakning.
- En tsunami är en serie höga havsvågor som ofta orsakas av en jordbävning under havsbotten. Vågorna kan färdas mycket snabbt över öppet hav och växa nära kusten.
- En vulkan bildas där het magma från jordens inre når upp till ytan. Vid utbrott strömmar lava, aska och gaser ut.
- Många av jordens vulkaner och jordbävningar ligger i ett bälte runt Stilla havet som kallas Eldbältet (Stilla havets eldring), där flera plattor möts.
- Island ligger på den mittatlantiska ryggen, där den nordamerikanska och den eurasiska plattan glider isär. Därför har ön många vulkaner och varma källor.
- Vittring är när berg och sten långsamt bryts ner på plats av till exempel frost, vatten, temperaturväxlingar och växtrötter.
- Erosion är när löst material (jord, sand, grus) nöts loss och transporteras bort av vatten, vind, is eller vågor.
- Ett delta bildas där en flod mynnar ut i ett hav eller en sjö och tappar fart. Det medförda materialet (sediment) avlagras och bygger upp ny landyta.
- En fjord är en lång och smal havsvik med branta sidor, urgröpt av en glaciär under istiden. Norge är känt för sina många fjordar.
- Under den senaste istiden täcktes stora delar av norra Europa, inklusive hela Sverige, av en tjock landis. Den smälte bort för omkring 10 000 år sedan.
- Landhöjning sker än idag i Sverige: när den tunga landisen smälte började marken sakta resa sig. Mest märks det runt Bottenviken, där kustlinjen flyttas utåt.
- En rauk är en hög, fristående kalkstenspelare som format av vågornas erosion. Raukar är typiska för kusterna på Gotland och Fårö.
- En horst är ett bergparti som höjts upp längs sprickor i jordskorpan medan marken runt omkring sjunkit. Svärdsjön och Halleberg är svenska exempel.
- Ett slukhål (doline) är en tratt- eller gropformad sänka i marken som bildas när berggrund av kalksten löses upp av vatten och taket över ett hålrum rasar in.
- En oas är en plats i en öken med tillgång till vatten, ofta där grundvattnet når ytan. Där kan växter gro och människor bo.
- Ett korallrev byggs upp av små djur (koralldjur) i varmt, klart och grunt havsvatten. Stora barriärrevet utanför Australien är världens största.
- En lavin är en snömassa som plötsligt rasar nedför en brant fjällsida. Laviner är en fara i bergsområden med mycket snö och branta sluttningar.
- Terrassodling innebär att man bygger trappstegslika avsatser i en sluttning för att kunna odla i bergig terräng och minska erosionen. Vanligt i bland annat Sydostasien.
- En glaciär är en stor ismassa som rör sig långsamt nedåt under sin egen tyngd. Glaciärer formar landskapet genom att gröpa ur dalar och frakta med sig sten och grus.
- Väder är tillståndet i atmosfären just nu eller under några dagar på en plats. Klimat är det genomsnittliga vädret på en plats sett över lång tid, ofta 30 år.
- Jordens klimat kan delas in i breda klimatzoner som följer breddgraderna: tropiskt klimat runt ekvatorn, sedan subtropiskt, tempererat och längst mot polerna polart klimat.
- Nära ekvatorn är solens strålar som starkast eftersom de träffar jordytan nästan rakt uppifrån. Därför är det varmt året runt i tropikerna.
- Nära polerna träffar solstrålarna jordytan i en flack vinkel och sprids ut över en större yta. Därför blir det kallare ju längre från ekvatorn man kommer.
- I tropiskt regnskogsklimat är det varmt och regnigt hela året. Där växer täta regnskogar med mycket stor artrikedom.
- Världens stora öknar, som Sahara, ligger ofta i bälten kring 30:e breddgraden norr och söder om ekvatorn, där torr luft sjunker ned och ger lite nederbörd.
- Sverige ligger i den tempererade klimatzonen och har för sitt nordliga läge ett ovanligt milt klimat, mycket tack vare Golfströmmen.
- Golfströmmen är en varm havsström som för varmt vatten från Mexikanska golfen norrut över Atlanten. Den gör klimatet i Nordvästeuropa mildare.
- Hav värms upp och kyls ned långsammare än land. Därför har kustområden ofta ett jämnare klimat med svalare somrar och mildare vintrar än områden långt inne i landet.
- Ju högre upp över havet man kommer, desto kallare blir det. Därför kan det ligga snö på höga bergstoppar även nära ekvatorn.
- Monsun är vindar som byter riktning med årstiderna. Sommarmonsunen för med sig fuktig havsluft och kraftigt regn över bland annat Sydasien.
- Vindar uppstår när luft rör sig från områden med högt lufttryck till områden med lågt lufttryck. Skillnader i temperatur driver dessa luftrörelser.
- Nederbörd bildas när fuktig luft stiger, kyls av och vattenångan kondenseras till små droppar som bildar moln. När dropparna blir tillräckligt stora faller de som regn eller snö.
- En orkan (tropisk cyklon) är ett kraftigt lågtryck med mycket starka vindar som bildas över varmt havsvatten i tropikerna. Den kallas tyfon i Asien.
- Växthuseffekten är naturlig och nödvändig: vissa gaser i atmosfären håller kvar värme från solen. Utan den skulle jorden vara omkring 30 grader kallare och till stor del frusen.
- När människan släpper ut extra växthusgaser, främst koldioxid, förstärks växthuseffekten och jordens medeltemperatur stiger. Det kallas den förstärkta växthuseffekten.
- Den största källan till människans koldioxidutsläpp är förbränning av fossila bränslen: kol, olja och naturgas.
- När polar- och glaciäris smälter och havsvattnet blir varmare (och därmed tar större plats) stiger havsnivån. Låglänta kuster och öar riskerar att översvämmas.
- Klimatanpassning innebär att samhället förbereder sig för ett förändrat klimat, till exempel genom att bygga skydd mot översvämningar eller säkra tillgången till vatten.
- Permafrost är mark som är frusen året runt. När den töar vid ett varmare klimat kan stora mängder växthusgaser frigöras, vilket kan förstärka uppvärmningen.
- Vattnets kretslopp drivs av solens värme: vatten avdunstar från hav och sjöar, bildar moln, faller som nederbörd och rinner tillbaka till havet via floder och grundvatten.
- Det allra mesta av jordens vatten är salt havsvatten. Bara några få procent är sötvatten, och det mesta av sötvattnet är bundet i glaciärer och inlandsis.