Geografi åk 7-9
Kartor, plattektonik, klimat och befolkning — från lokal kartläsning till globala miljöfrågor.
Ämne: Geografi · Nivå: Högstadium (13–15) · 386 kort
Innehåll
- Karta: en förenklad bild av verkligheten sedd ovanifrån. Aldrig en exakt kopia — alltid en tolkning.
- Skala: förhållandet mellan kartan och verkligheten. 1:100 000 betyder 1 cm på kartan = 1 km i verkligheten.
- Storskaliga kartor (t.ex. 1:5 000): visar mycket detaljer, litet område — stadskartor.
- Småskaliga kartor (t.ex. 1:10 000 000): visar lite detaljer, stort område — världsatlas.
- Mercatorprojektionen (1569): bra för navigation men förstorar områden nära polerna kraftigt (Grönland ser lika stort ut som Afrika).
- Petersprojektionen (Gall–Peters): visar ytorna korrekt men gör att områden nära ekvatorn ser avlånga ut.
- Latitud (breddgrad): linjer som löper väst–öst, parallellt med ekvatorn. 0° vid ekvatorn, 90° vid polerna.
- Longitud (längdgrad): linjer som löper nord–syd från pol till pol. 0° vid Greenwich.
- Fyra huvudväderstreck: Norr (N), Öster (Ö/E), Söder (S), Väster (V/W).
- GIS (Geographic Information System): digitala kartor där olika lager av information kan kombineras.
- Tematisk karta: visar ett tema, t.ex. befolkningstäthet, klimat, BNP eller valresultat.
- Choropleth-karta: områden färgas efter värde — mörkare färg = högre värde (t.ex. befolkningstäthet).
- Jordens lager: skorpa (yttersta), mantel, yttre kärna (flytande järn/nickel), inre kärna (fast järn/nickel, 5 000–6 000 °C).
- Inre kärnan är fast trots 5 000–6 000 °C — det extrema trycket håller järnet i fast form.
- Pangaea: den superkontinent där alla nuvarande kontinenter en gång var samlade. Föreslogs av Alfred Wegener 1912.
- Plattektonik: jordskorpan är uppdelad i plattor som rör sig långsamt och bildar bergskedjor, vulkaner och jordbävningar.
- Subduktion: när en tyngre (oceanisk) platta dyker ner under en lättare (kontinental) platta — bildar vulkaner.
- Divergerande plattgräns: plattorna rör sig från varandra (t.ex. Östafrikanska gravsänkan, mittatlantiska ryggen).
- Konvergerande plattgräns: plattorna rör sig mot varandra — bildar bergskedjor (Himalaya, Anderna).
- Jordbävningens utgångspunkt under jord = hypocentrum. Punkten på markytan rakt ovanför = epicentrum.
- Richterskalan: logaritmisk skala där varje steg motsvarar en tiofaldig ökning av amplituden.
- Magma = smält bergart UNDER jordytan. Lava = smält bergart PÅ jordytan.
- Sköldvulkan: lågt och brett utseende — lättflytande lava (Hawaii).
- Stratovulkan: brant och hög — segflytande lava och växlande lager av aska, ofta explosiva utbrott.
- Tsunami: jättevåg orsakad av plötslig förskjutning av vatten — vanligen undervattensjordbävning.
- Vittring: berggrunden sönderdelas på plats utan att flyttas. Mekanisk (frostsprängning), kemisk (regn på kalksten), biologisk (rötter, lavar).
- Erosion: lösa partiklar förs bort av rinnande vatten, glaciärer, vind eller vågor.
- Inlandsisen smältning började för ca 10 000 år sedan i Sverige.
- Landhöjningen: efter inlandsisens smältning trycks landet uppåt med upp till 1 cm per år i Norrland.
- U-dalar: dalar med branta sidor och flat botten, formade av glaciärer.
- Fjord: en U-dal som översvämmats av havet (t.ex. norska kusten).
- Rullstensåsar: långa, slingrande grusryggar bildade av smältvattensälvar under inlandsisen.
- Avrinningsområde: det landområde varifrån en flod eller sjö samlar in sitt vatten.
- Floders tre faser: övre lopp (V-dalar, vattenfall), mellersta (meandrar), nedre (delta).
- Delta: stort uppslammat område där en flod mynnar i havet (Nilen, Mississippi, Ganges).
- Bergskedjor uppkommer främst genom plattektonik — när två kontinentala plattor kolliderar pressas berggrunden upp.
- Väder: det som händer i atmosfären just nu — temperatur, nederbörd, vind, molnighet.
- Klimat: medelvärdet av väderförhållanden över lång tid (vanligen minst 30 år).
- Solens infallsvinkel bestämmer hur mycket värme ett område får — därför är det varmt vid ekvatorn och kallt vid polerna.
- Tropisk zon: 23,5° N–23,5° S. Varmt året om, mycket nederbörd nära ekvatorn.
- Subtropisk zon: 23,5°–40°. Många öknar (Sahara) på grund av högtrycksbälten där luften sjunker.
- Tempererad zon: 40°–60°. Tydliga årstider, milt till kallt klimat.
- Polarzon: över 60°. Iskallt året om, lite nederbörd.
- Lågtryck: luften stiger, kyls av, vattenångan kondenserar — moln och regn.
- Högtryck: luften sjunker, värms upp och håller molnen borta — ofta klart väder.
- Tropisk orkan: kraftigt lågtryck över varma tropiska hav — kallas tyfon i västra Stilla havet, hurrikan i Atlanten.
- Monsuner: vindar som vänder med årstiden. I Sydasien ger sommarmonsunen kraftiga regn när varmluft över land sugs upp och fuktig havsluft strömmar in.
- Golfströmmen (nordatlantiska driften): transporterar varmt vatten från Mexikanska golfen mot Europa — gör Sveriges klimat milt.
- Klimatdiagram: visar månadsvis temperatur (linje) och nederbörd (staplar). Används för att bestämma klimatzon.
- Växthuseffekten: vissa gaser i atmosfären släpper igenom solljus men fångar utgående värmestrålning.