Jordens inre och yttre krafter
Endogena och exogena krafter — plattektonik, vulkaner, jordbävningar, vittring, erosion, glaciärer och det geologiska kretsloppet. Repetitionsdeck till geografi åk 7–9.
Ämne: Geografi · Nivå: Högstadium (13–15) · 64 kort
Innehåll
- Endogena krafter är jordens **inre** krafter — plattrörelser, vulkaner och jordbävningar — som bygger upp och formar jordskorpan.
- Exogena krafter är **yttre** krafter — vind, vatten, is, sol och nederbörd — som långsamt nöter ner och formar om jordens yta.
- Jorden har fyra lager: **inre kärnan** (fast järn/nickel), **yttre kärnan** (smält metall), **manteln** (het segflytande bergart) och **jordskorpan** (tunt yttersta skal).
- Inre kärnan är otroligt het, men trycket är så enormt att järnet och nickeln är **fast** — inte flytande.
- Manteln rör sig sakta i konvektionsströmmar, ungefär som **tjock sirap** eller vatten som börjar koka — det är dessa strömmar som driver plattorna.
- Jordskorpan är **tjockare under kontinenterna** och **tunnare under haven**.
- Jordskorpan har spruckit i **sju stora** och flera mindre bitar som kallas litosfärplattor. De flyter på det halvflytande lagret **astenosfären** högst upp i manteln.
- Kontinentalplattor bär en eller flera kontinenter; oceanplattor bär bara havsbotten. Oceanplattor är **tyngre** än kontinentalplattor.
- I en **spridningszon** glider två plattor isär. Magma väller upp från manteln och stelnar till ny jordskorpa — det händer just nu längs den Mittatlantiska ryggen.
- I en **kollisionszon** mellan en oceanplatta och en kontinentalplatta dyker den tyngre oceanplattan ner och bildar en djuphavsgrav på havsbotten.
- När **två kontinentalplattor** krockar är ingen tyngre, så ingen sjunker — marken veckas upp till en bergskedja. Så bildades både Alperna och Himalaya.
- Himalaya bildades när den indiska plattan krockade med den eurasiska för cirka **50 miljoner år** sedan. Bergskedjan växer fortfarande ungefär **1 cm per år**.
- Jordbävningar och vulkaner ligger **inte slumpvis** — de följer plattgränserna. Längs spridningszoner väller magma upp; vid kollisions- och friktionsgränser släpper spänningar plötsligt.
- **Heta fläckar** (hot spots) är vulkaner som ligger mitt på en platta, inte vid plattgränsen. Hawaii är det mest kända exemplet — öarna sitter mitt på Stillahavsplattan.
- En jordbävning är att marken plötsligt skakar för att spänningar i jordskorpan släpper. Effekter: skador på hus och vägar, jordskred i bergiga områden, och tsunami om bävningen sker under havet.
- Vid ett vulkanutbrott trycks magma upp och **gaserna i magman expanderar** när trycket minskar — som när man skakar en läskflaska. Det är expansionen som driver utbrottet.
- **Magma** är smält berg som finns inuti jorden. När magman runnit ut på ytan kallas den **lava**.
- **Kägelvulkaner** är spetsiga och bildas av **trögflytande** lava. **Sköldvulkaner** är platta som en sköld och bildas av **lättflytande** lava.
- **Vittring** är när berg bryts sönder till mindre bitar **utan att flyttas**. Två huvudtyper: mekanisk och kemisk.
- **Frostsprängning**: vatten rinner in i en bergsspricka, fryser till is och utvidgar sig (is tar mer plats än vatten). Iskilen spränger sönder berget. Vanligt i Sverige.
- **Solsprängning**: i öknar utvidgar berget sig i hettan och drar ihop sig på natten. De stora temperaturskillnaderna får berget att till slut spricka.
- **Kemisk vittring** sker när regnvattnets **kolsyra** löser upp kalksten. Med tiden kan underjordiska grottor bildas — till exempel **Lummelundagrottan** på Gotland.
- Vinden själv är ganska kraftlös, men **sandkorn** som vinden bär med sig fungerar som naturligt sandpapper och slipar berg och stenar — kallas vinderosion.
- En flods fyra stadier: (1) **V-dal** uppe i bergen, (2) vidgad dal längre ner, (3) **flodslätt med meandrar** på platt mark, (4) **delta** där floden möter havet.
- **Glaciärer** är stora ismassor som glider sakta nedför sluttningar. På sin väg skrapar de med sig stenar som fungerar som hyveltänder och slipar berget under glaciären.
- Spår efter inlandsisen i Sverige: **U-dalar**, **moränjord** (vanligaste jordarten), **rullstensåsar**, **isräfflor** i berg, **rundhällar** och **landhöjning** som fortfarande pågår.
- Kedjan **vittring → erosion → transport → avlagring** förklarar hur ett berg uppe i fjällen till slut kan hamna som sand på en strand långt borta.
- Människan är också en **exogen kraft**: vi gräver gruvor, bygger städer och vägar, avverkar skogar och brukar mark — ibland snabbare än naturen själv förändrar landskapet.
- Det geologiska kretsloppet: **uppbyggnad** (inre krafter) → **nedbrytning** (yttre krafter) → **transport** → **packning** av sediment → **återvinning** när plattor dyker ner i manteln och smälter.
- Vad är skillnaden mellan endogena och exogena krafter?
- Räkna upp jordens fyra lager från innerst till ytterst, och säg vad som karakteriserar varje lager.
- Varför rör sig de tektoniska plattorna?
- Vad händer i en spridningszon och var finns ett tydligt exempel?
- Vad händer när en oceanplatta krockar med en kontinentalplatta? Och vad händer när två kontinentalplattor krockar?
- Hur bildades Himalaya, och växer bergskedjan fortfarande?
- Varför ligger de flesta jordbävningar och vulkaner längs plattgränserna?
- Vad är skillnaden mellan magma och lava?
- Vad är skillnaden mellan vittring och erosion?
- Hur fungerar frostsprängning, och varför är den så vanlig i Sverige?
- Beskriv en flods fyra stadier från källan i bergen till mynningen i havet.
- Hur skapar en glaciär en U-dal, och vad skiljer den från en V-dal?
- Vad är landhöjning, och varför pågår den fortfarande i Norden?
- Beskriv det geologiska kretsloppet i steg.
- Jordens halvflytande lager högst upp i manteln, där konvektionsströmmar drar med sig plattorna, kallas {{c1::astenosfären}}.
- Den enorma undervattensbergskedjan i Atlanten, där två plattor glider isär och ny skorpa bildas, heter {{c1::Mittatlantiska ryggen}}.
- När en oceanplatta dyker ner under en kontinentalplatta bildas en {{c1::djuphavsgrav}} på havsbotten.
- Vulkaner som ligger mitt på en platta, inte vid plattgränsen, har bildats av en {{c1::het fläck}} (hot spot) under jordskorpan — Hawaii är det mest kända exemplet.
- Vatten som rinner in i en bergsspricka och fryser till is utvidgar sig och kan spränga sönder berget. Processen kallas {{c1::frostsprängning}}.
- Regnvatten innehåller små mängder {{c1::kolsyra}}, som långsamt löser upp kalksten och kan skapa underjordiska grottor — exempelvis Lummelundagrottan på Gotland.
- På en flodslätt slingrar floden fram i mjuka kurvor som kallas {{c1::meandrar}}, och vid mynningen i havet avlagras materialet i ett {{c2::delta}} av små öar.