Religionskunskap — Gymnasiet
Världsreligionerna, etik och moralfilosofi, livsåskådningar, religion och samhälle — för Religionskunskap 1 och 2.
Ämne: Religion · Nivå: Gymnasium (16–19) · 415 kort
Innehåll
- Religionskunskap på gymnasiet omfattar två kurser: Religionskunskap 1 (50 p, obligatorisk på alla program) och Religionskunskap 2 (50 p, fördjupning). På vissa program ingår även Religionskunskap — specialisering (100 p).
- Religionsvetenskap är ett akademiskt och icke-konfessionellt studium av religioner. Religionskunskap på gymnasiet ska enligt Skolverket vara saklig och allsidig — eleven ska kunna beskriva och analysera religioner, inte bekänna sig till någon.
- Det finns ingen universellt accepterad definition av religion. Olika forskare betonar olika dimensioner: det heliga (Otto), yttersta angelägenhet (Tillich), kultursystem av symboler (Geertz) eller sju dimensioner (Smart).
- Rudolf Otto (1869–1937) beskrev i Das Heilige (1917) religionens kärna som mötet med det numinösa — det heliga som mysterium tremendum et fascinans (det skälvande och tjusande mysteriet).
- Paul Tillich (1886–1965) definierade religion som människans 'yttersta angelägenhet' (ultimate concern). Denna funktionella definition rymmer även sekulära ideologier som kan fungera som religion för individen.
- Antropologen Clifford Geertz (1926–2006) beskrev religion som ett kultursystem av symboler som skapar starka, varaktiga stämningar och föreställningar om en allmän ordning av tillvaron.
- Religionsvetaren Ninian Smart (1927–2001) föreslog sju dimensioner som tillsammans kännetecknar religioner: rituell, narrativ/mytisk, lärodimensionen, etisk, social, erfarenhetsmässig och materiell.
- Substansiella definitioner av religion fokuserar på vad religion är (t.ex. tro på övernaturliga väsen). Funktionella definitioner fokuserar på vad religion gör för människor (t.ex. ger mening, sammanhang, moral).
- En myt är inom religionsvetenskapen en berättelse som förmedlar grundläggande sanningar om världen och människan — inte en falsk historia. Skapelseberättelser och hjälteepos är typiska myter.
- En rit är en handling med symbolisk innebörd, ofta upprepad och kollektiv. Övergångsriter (rites de passage) markerar livets gränser (födelse, vuxenliv, äktenskap, död) — Arnold van Gennep beskrev tre faser: separation, liminalitet, återintegration.
- En livsåskådning är en helhetssyn på tillvaron som omfattar svar på frågor om människans natur, etikens grund och meningen med livet. Religioner är livsåskådningar, men det finns även sekulära livsåskådningar som humanism och marxism.
- Religionskritik började på allvar med upplysningen. Ludwig Feuerbach (1804–1872) hävdade i Kristendomens väsen (1841) att Gud är en projektion av människans egna ideal — människan skapade Gud till sin avbild, inte tvärtom.
- Karl Marx (1818–1883) såg religion som 'folkets opium' — ett tröstmedel i ett orättfärdigt samhälle som passiviserar arbetarna. När samhället förändras grundligt, menade Marx, försvinner behovet av religion.
- Sigmund Freud (1856–1939) tolkade religion som en kollektiv neuros. I Framtiden för en illusion (1927) beskrev han Gud som en projektion av barnets fader — religionen är önsketänkande för att hantera tillvarons skräck.
- Friedrich Nietzsche (1844–1900) förklarade att 'Gud är död' i Den glada vetenskapen (1882) — en metafor för att den kristna moralens grund hade förlorat sin trovärdighet i modernt Europa. Människan måste själv skapa nya värden.
- Sekulariseringsteorin (Max Weber, Peter Berger) menade länge att modernisering automatiskt minskar religionens roll i samhället. Senare forskning visar att religion ofta får ny — men annorlunda — betydelse i moderna samhällen, vilket kallas post-sekularisering.
- Sverige räknas som ett av världens mest sekulariserade länder enligt World Values Survey. Samtidigt finns en betydande andlig dimension hos många svenskar — flera tror på 'något' utan att vara medlem i ett samfund.
- Religionsfrihet i Sverige skyddas av regeringsformen 2 kap. 1 § och Europakonventionen art. 9. Den omfattar rätt att tro, byta tro och inte tro — men inte rätt att utöva religion på sätt som strider mot annan lag.
- Världsreligionerna brukar räknas som fem: judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism. Indelningen är västerländsk och något schematisk — andra traditioner som sikhism, jainism, daoism och konfucianism brukar också räknas in.
- De tre abrahamitiska religionerna — judendom, kristendom och islam — har gemensamma rötter i Abraham och tron på en enda Gud (monoteism). De har också liknande synsätt på profetism, helig text och Domedagen.
- Judendomen räknar idag cirka 14–15 miljoner anhängare globalt. Majoriteten lever i Israel och USA. Sveriges judiska befolkning uppskattas till 20 000–25 000 personer, koncentrerade till Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Judendomens centrala helgade text är Tanak — namnet är en akronym av Tora (Mose fem böcker), Nevi'im (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna). Tanak motsvarar i stort sett kristendomens Gamla testamente.
- Toran är judendomens viktigaste text och består av Första Moseboken (Bereshit), Andra (Shemot), Tredje (Vayikra), Fjärde (Bemidbar) och Femte (Devarim) Moseboken. Den läses i synagogan enligt en årlig cykel.
- Talmud är judendomens stora tolkningsverk. Den består av Mishna (muntlig Tora nedtecknad ca 200 e.Kr. av rabbi Juda Hanasi) och Gemara (rabbinska kommentarer till Mishna, slutförd ca 500 e.Kr.).
- Det finns två Talmuder: Jerusalem-Talmud (avslutad ca 400 e.Kr. i Israel) och Babyloniska Talmud (avslutad ca 500 e.Kr. i Babylonien). Babyloniska Talmud är längre och har högre auktoritet i judisk tradition.
- Abraham räknas som judendomens stamfader. Enligt Första Mosebok kapitel 12 fick han Guds löfte om land och avkomma. Hans son Isak och sonsonen Jakob (Israel) blir folkets fortsatta stamfäder.
- Exodus, uttåget ur Egypten, är judendomens grundläggande befrielseberättelse. Mose ledde folket ut ur slaveriet och fick på Sinai berg de tio budorden. Påsken (Pesach) firas till minne av detta.
- Den babyloniska exilen 586–538 f.Kr. inleddes när Nebukadnessar förstörde första templet i Jerusalem och deporterade judarna till Babylon. Den ledde till skriftens centrala roll i judisk identitet, eftersom templet inte längre kunde fungera som religiöst centrum.
- Andra templet, byggt efter återkomsten från Babylon ca 516 f.Kr., förstördes av romarna år 70 e.Kr. efter det första judiska kriget. Med templets fall försvann offerkulten, och rabbinsk judendom centrerad kring synagogan tog över.
- Diasporan är den judiska spridningen utanför Israel. Den började redan med exilen i Babylon och fortsatte efter romarnas förstörelse av templet. I 2000 år bevarade judar sin identitet genom text, sed och gemenskap utan eget land.
- Sabbat (Shabbat) firas från solnedgången på fredag till mörkrets inbrott på lördag. Den påminner om Guds vila på sjunde dagen efter skapelsen och om befrielsen från slaveriet i Egypten. Arbete är förbjudet — det är en helig vilodag.
- Kosher (kashrut) är judiska matregler från 3 Mos och 5 Mos. Förbjudna är bl.a. gris, skaldjur och blod. Kött och mjölk får inte blandas. Djur ska slaktas enligt särskild metod (shechita). Kasher betyder 'lämplig'.
- Omskärelse (brit mila) av pojkar på åttonde dagen efter födelsen är förbundstecknet mellan Gud och Abrahams barn enligt 1 Mos 17. Riten utförs av en mohel och är en av judendomens äldsta seder.
- Bar mitzva (för pojkar vid 13 år) och bat mitzva (för flickor vid 12) markerar religiös vuxenhet. Ungdomen läser då för första gången ur Toran inför församlingen och blir ansvarig för att följa buden.
- Yom Kippur är försoningsdagen — judendomens heligaste dag. Den firas tio dagar efter nyåret (Rosh Hashana), genom 25 timmars fasta, bön och bekännelse av synder. Avslutas med shofar-stötar (vädurshornet).
- Pesach (påsk) firas i 7–8 dagar och påminner om uttåget ur Egypten. Vid sederkvällen läses Haggadan och man äter osyrat bröd (matza), bittra örter och fyra glas vin. Pesach är judendomens äldsta högtid.
- Hanukka är en åttadagars 'ljusfest' som firas i december till minne av tempelinvigningen efter Mackabéernas seger över seleukiderna ca 165 f.Kr. Varje kväll tänds ett nytt ljus i en åttaarmad menora (hanukkia).
- Shema Israel — 'Hör Israel, Herren vår Gud, Herren är en' (5 Mos 6:4) — är judendomens centrala trosbekännelse. Den ska bes morgon och kväll och fästs på dörrposten i en mezuza.
- Synagogan är judendomens samlingsplats för bön och studium. I dess centrum står arken (aron hakodesh) med Torarullarna, vänd mot Jerusalem. Tio vuxna män (minjan) krävs i ortodox tradition för gudstjänst.
- Ortodox judendom håller sig nära den traditionella lagtolkningen och betraktar Toran som direkt uppenbarad av Gud till Mose. Män och kvinnor sitter åtskilda i synagogan. Haredi (ultraortodox) är den strängaste varianten.
- Reformjudendomen uppstod i 1800-talets Tyskland och anpassade judendomen till modernt liv. Hebreiska kan ersättas med modersmål, män och kvinnor sitter tillsammans, kvinnliga rabbiner accepteras. Stor i USA.
- Konservativ judendom (USA) ligger mellan ortodox och reform — bevarar traditionen men accepterar att den får utvecklas. Masorti-rörelsen är den europeiska motsvarigheten.
- Hasidism är en mystisk strömning inom ortodox judendom, grundad av Baal Shem Tov (1700-talets Polen). Hasidim betonar glädje, bön och rabbinens (rebbens) andliga ledarskap. Kännetecknas av svarta kläder och pajot (sidolockar).
- Kabbala är judisk mystik som utvecklades framförallt under medeltiden. Huvudverket Zohar (ca 1280) ger en esoterisk tolkning av Toran. Sefirot (tio gudomliga utstrålningar) är ett centralt begrepp.
- Sionismen, grundad politiskt av Theodor Herzl (Der Judenstaat 1896), var en rörelse för en judisk nationalstat. Den kulminerade i Israels återupprättande 14 maj 1948 efter andra världskriget och Shoah.
- Shoa (hebr. 'katastrofen') eller Förintelsen är nazisternas folkmord på cirka sex miljoner judar 1933–1945. Den centrala platsen är Auschwitz-Birkenau. Yom HaShoah är den årliga minnesdagen.
- Judarna i Sverige fick fulla medborgerliga rättigheter först 1870. Den första synagogan i Stockholm invigdes 1795 (Tyska kyrkan), den nuvarande Stora synagogan 1870. Under andra världskriget tog Sverige emot bl.a. de räddade danska judarna 1943.
- Messias (hebr. 'den smorde') är inom judendomen en kommande befriare av Davids ätt som ska upprätta fred på jorden och samla diasporan till Israel. Han har ännu inte kommit — en grundläggande skillnad mot kristendomen.
- Tio Guds bud (Dekalogen) gavs enligt 2 Mos 20 och 5 Mos 5 åt Mose på Sinai berg. De är gemensamma för judendom och kristendom men numreras olika i olika traditioner. Buden inleder den judiska lagen (Halakha).
- Halakha är den judiska lagen — det praktiska regelverket som styr religiöst och vardagligt liv. Den utvecklas genom rabbinsk tolkning av Tora och Talmud. 613 mitzvot (bud) räknas traditionellt.