Samhällskunskap åk 7-9
Demokrati, riksdag, ekonomi och lag — hur Sverige och världen styrs och vad medborgarskap innebär.
Ämne: Samhällskunskap · Nivå: Högstadium (13–15) · 355 kort
Innehåll
- Samhälle: människor som lever tillsammans inom ett område med gemensamma regler och institutioner.
- Samhällskunskap: ämnet som studerar hur samhället är uppbyggt — politik, ekonomi, lagar, medier, kultur.
- Demokrati: 'folkstyre' (grek. demos = folk, kratos = makt). System där folket bestämmer, oftast genom valda representanter.
- Atens demokrati (500-talet f.Kr.): historiens första kända demokrati — men endast fria, vuxna manliga medborgare hade rösträtt.
- Magna Carta (1215): engelsk dokument som begränsade kungens makt — tidig grund för modern demokrati.
- Den franska revolutionen (1789): spred idéer om frihet, jämlikhet och broderskap över Europa.
- Sverige fick allmän rösträtt: för män 1909 (i andrakammarvalen), för kvinnor 1919 (lagstiftat) — första val 1921.
- Direkt demokrati: folket röstar direkt om varje fråga (t.ex. folkomröstningar).
- Representativ demokrati: folket väljer representanter (politiker) som fattar beslut (Sveriges system).
- Diktatur: motsatsen till demokrati — en person eller en liten grupp har all makt.
- Demokratins värdegrund: alla människors lika värde, fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt, fri- och rättigheter, rättssäkerhet.
- Mediefrihet och pressfrihet: fria medier är en förutsättning för demokrati — ger medborgarna information och granskar makten.
- Sverige är en konstitutionell monarki och representativ demokrati. Kungen är statschef men har inga politiska maktbefogenheter.
- Riksdagen: Sveriges lagstiftande församling med 349 ledamöter, vald för fyra år.
- Riksdagens uppgifter: stifta lagar, besluta om statsbudgeten, kontrollera regeringen, granska EU-frågor.
- Regeringen: leder Sverige. Statsministern utses av riksdagens talman och utser sina ministrar.
- Hur en lag stiftas: 1) regering eller riksdagsledamot lägger förslag, 2) utskottsbehandling, 3) riksdagen röstar, 4) regeringen utfärdar lagen.
- Sverige har val vart 4:e år (sedan 1994). Tre val samtidigt: riksdag, kommun, region.
- Riksdagsval: rösträtt från 18 års ålder, måste vara svensk medborgare. Kommun- och regionval: även EU-medborgare och vissa andra utlänningar bosatta i Sverige får rösta.
- 4-procentsspärren: ett parti måste få minst 4 % av rösterna i hela landet (eller 12 % i en valkrets) för att komma in i riksdagen.
- Mandat: en plats i riksdagen. Mandaten fördelas proportionellt efter röstandel.
- Riksdagspartier (efter valet 2022): Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD), Moderaterna (M), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Miljöpartiet (MP), Liberalerna (L).
- Vänster–höger-skalan: vänster vill ha mer omfördelning och starkare stat; höger vill ha lägre skatter och starkare individuellt ansvar.
- De stora ideologierna: liberalism (frihet, marknad), konservatism (tradition, gradvis förändring), socialism (jämlikhet, kollektiv), feminism, ekologism (gröna värden).
- Kommunerna ansvarar för: skola (förskola, grundskola, gymnasium), socialtjänst, äldreomsorg, vatten/avlopp, sophantering, lokala vägar.
- Regionerna (tidigare landsting) ansvarar främst för: hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling.
- Lobbying: när intresseorganisationer eller företag försöker påverka politiska beslut.
- Civilsamhället: föreningar, organisationer, religiösa samfund — allt som inte är stat eller marknad.
- EU (Europeiska unionen): politisk och ekonomisk sammanslutning av 27 europeiska länder.
- EU växte fram efter andra världskriget — målet var att förhindra nya krig genom ekonomiskt samarbete. Kol- och stålunionen 1951 → EEC 1957 → EU 1993.
- Sverige gick med i EU 1995 efter folkomröstning 1994 (52 % ja).
- EU:s grundprinciper (de fyra friheterna): fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer.
- EU:s viktigaste institutioner: Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, EU-domstolen, Europeiska rådet.
- Europaparlamentet: 720 ledamöter (MEP) som väljs vart femte år av EU:s medborgare. Sverige har 21 platser.
- Ministerrådet: möte mellan EU-ländernas ministrar — den viktigaste lagstiftaren tillsammans med parlamentet.
- EU-kommissionen: föreslår nya lagar och övervakar att medlemsländer följer EU-rätten. En kommissionär per medlemsland.
- Schengen-området: passfri resa mellan deltagande länder — Sverige är med, men inte alla EU-länder. Storbritannien var aldrig med.
- Euron: EU:s gemensamma valuta, används av 20 av 27 länder. Sverige sa nej i folkomröstning 2003.
- Brexit: Storbritannien lämnade EU formellt 31 januari 2020 efter folkomröstning 2016.
- FN (Förenta Nationerna): bildades 1945 efter andra världskriget för att förhindra nya krig. 193 medlemsländer (2024).
- FN:s viktigaste organ: generalförsamlingen, säkerhetsrådet, internationella domstolen (ICJ), sekretariatet.
- FN:s säkerhetsråd: 15 medlemmar, varav 5 permanenta med vetorätt: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike.
- Generalförsamlingen: alla 193 medlemsländer har en röst var. Mest debatterande, ger rekommendationer.
- FN:s underorgan: WHO (hälsa), UNICEF (barn), UNHCR (flyktingar), UNESCO (utbildning/kultur), WFP (mat), ILO (arbete).
- Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN 1948.
- NATO (North Atlantic Treaty Organization): militärt försvarsförbund från 1949. Artikel 5: anfall mot ett medlemsland är anfall mot alla.
- Sverige gick med i NATO 7 mars 2024 efter Rysslands invasion av Ukraina.
- Andra viktiga organisationer: WTO (handel), IMF (valuta), Världsbanken (utveckling), Internationella brottmålsdomstolen ICC (Haag).
- Sveriges grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen.
- Polisens uppgifter: förebygga brott, utreda brott, upprätthålla ordning, hjälpa allmänheten.