Öva inför NP – Samhällskunskap åk 9
Flashcards för samhällskunskap åk 9 (Lgr22), förankrade i frisläppta nationella prov. Områden: demokrati och politiska system, lag och rätt, ekonomi, medier, mänskliga rättigheter. Studiematerial för att öva inför provet – inte ett officiellt prov från Skolverket.
Ämne: Samhällskunskap · Nivå: Högstadium (13–15) · 423 kort
Innehåll
- Demokrati betyder folkstyre. Det innebär att makten utgår från folket, som genom val väljer dem som ska styra landet.
- I en diktatur har en person eller en liten grupp all makt. Det saknas fria val och oppositionen kan förföljas eller fängslas.
- I en direkt demokrati fattar alla medborgare beslut tillsammans, till exempel genom folkomröstningar. Det fungerar bäst i mindre grupper.
- I en representativ demokrati väljer folket politiker som får i uppdrag att fatta beslut åt dem. Sverige är en representativ demokrati.
- Sveriges riksdag har 349 ledamöter. Riksdagen är landets lagstiftande församling och väljs av folket vart fjärde år.
- Regeringen styr Sverige och leds av statsministern. Regeringen genomför de beslut som riksdagen fattar och föreslår nya lagar.
- Statsministern är Sveriges regeringschef och utses av riksdagen. Statsministern väljer sedan ut de övriga statsråden (ministrarna).
- Sverige är en monarki. Kungen är statschef men har endast en symbolisk roll och saknar politisk makt.
- Talmannen leder riksdagens arbete och föreslår vem som ska bli statsminister. Talmannen väljs av riksdagens ledamöter.
- Sverige styrs på tre nivåer: staten (riksdag och regering), regionerna (sjukvård) och kommunerna (skola, äldreomsorg).
- Kommunen ansvarar för bland annat skola, förskola, äldreomsorg, socialtjänst och lokala vägar. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
- Regionerna (tidigare landsting) ansvarar främst för sjukvården och kollektivtrafiken. De styrs av folkvalda regionfullmäktige.
- I Sverige hålls allmänna val vart fjärde år, på samma dag i september. Då väljs ledamöter till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
- För att ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst 4 % av rösterna i hela landet. Denna gräns kallas riksdagsspärren eller fyraprocentsspärren.
- Sverige har allmän och lika rösträtt. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet, och varje röst räknas lika mycket.
- Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att partierna får mandat (platser) i riksdagen i förhållande till hur stor andel av rösterna de fick.
- Maktdelning innebär att makten i en stat delas upp på olika organ: den lagstiftande (riksdagen), den verkställande (regeringen) och den dömande (domstolarna).
- Riksdagen kontrollerar regeringen. Om en majoritet i riksdagen inte har förtroende för regeringen kan den avsättas genom en misstroendeförklaring.
- Ett förslag från regeringen till riksdagen kallas proposition. Ett förslag från en enskild riksdagsledamot kallas motion.
- Innan riksdagen fattar beslut bereds en fråga i ett utskott. Utskotten består av riksdagsledamöter och förbereder ärenden inom olika områden.
- En omröstning i riksdagen kallas votering. Om en majoritet (mer än hälften) av ledamöterna röstar för ett förslag, går det igenom.
- I riksdagen finns flera partier. Partierna brukar placeras på en höger–vänster-skala beroende på sin syn på ekonomi, skatter och statens roll.
- Partier till vänster vill ofta ha högre skatter och en stor offentlig sektor med mycket gemensam välfärd. Partier till höger vill ofta ha lägre skatter och större utrymme för privata lösningar.
- En koalition är när flera partier samarbetar och bildar regering tillsammans. Det behövs ofta eftersom ett enskilt parti sällan får egen majoritet.
- De partier som inte ingår i regeringen kallas opposition. Oppositionens uppgift är att granska och kritisera regeringen och föreslå alternativ.
- En politisk ideologi är en samling idéer om hur samhället bör vara ordnat. De tre klassiska ideologierna är liberalism, konservatism och socialism.
- Liberalismen betonar individens frihet och rättigheter. Liberaler vill ha så lite statlig inblandning som möjligt och tror på fri konkurrens och marknadsekonomi.
- Konservatismen vill bevara det som fungerar bra i samhället och är försiktig med snabba förändringar. Traditioner, familj och trygghet är viktiga värden.
- Socialismen betonar jämlikhet och gemenskap. Socialister vill att samhällets resurser ska fördelas mer lika och att staten ska äga eller styra viktiga delar av ekonomin.
- Ekologismen sätter miljön och naturen först. Enligt ekologismen måste samhället anpassas så att vi inte förstör naturen för kommande generationer.
- Feminismen menar att kvinnor och män inte har samma makt och möjligheter i samhället, och att man aktivt måste arbeta för att göra samhället mer jämställt.
- Nationalismen betonar den egna nationen, dess kultur och språk. Nationalister menar ofta att gemenskap byggs bäst mellan människor med samma bakgrund.
- I en folkomröstning får folket rösta direkt i en bestämd fråga. I Sverige är resultatet av en folkomröstning oftast rådgivande, inte beslutande.
- Det är riksdagen som beslutar om en nationell folkomröstning ska genomföras. Sverige har bland annat haft folkomröstningar om kärnkraft (1980) och EU-medlemskap (1994).
- Yttrandefrihet innebär rätten att fritt uttrycka sina åsikter i tal, skrift och bild. Den är en av demokratins viktigaste fri- och rättigheter.
- Demonstrationsfrihet och föreningsfrihet är demokratiska rättigheter. De innebär att man fritt får ordna och delta i möten samt bilda eller gå med i föreningar.
- Rösträtten i Sverige byggdes ut stegvis. Allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män infördes 1921, då kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsval.
- En rättsstat innebär att samhället styrs av lagar och att alla – även de som har makten – måste följa lagen. Alla är lika inför lagen.
- Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De är landets viktigaste lagar.
- Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar. Riksdagen måste fatta samma beslut två gånger, med ett riksdagsval emellan. Det skyddar demokratin.
- Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. Den beskriver hur Sverige ska styras och slår fast att all offentlig makt utgår från folket.
- I Sverige blir man straffmyndig när man fyllt 15 år. Det betyder att man då kan dömas till straff för ett brott.
- De tre allmänna domstolarna i Sverige är tingsrätt (första instans), hovrätt (överklagande) och Högsta domstolen (högsta instans).
- En tingsrätt är den första domstolen som prövar ett brottmål. Om man är missnöjd med domen kan man överklaga till hovrätten.
- Högsta domstolen (HD) är den högsta instansen i brott- och tvistemål. HD:s domar blir prejudikat, det vill säga vägledande för hur liknande fall ska dömas.
- Åklagaren företräder staten i en rättegång och ska bevisa att den tilltalade är skyldig. Åklagaren leder också förundersökningen tillsammans med polisen.
- Försvararen (försvarsadvokaten) företräder den som är misstänkt för brott och ska bevaka att personens rättigheter respekteras under rättegången.
- Domaren leder rättegången i tingsrätten och dömer tillsammans med nämndemännen. Domaren är juridiskt utbildad.
- Nämndemän är vanliga medborgare som hjälper till att döma i tingsrätt och hovrätt. De behöver inte ha juridisk utbildning och utses av politiska partier.
- Målsägande är den person som har utsatts för ett brott, alltså brottsoffret. Den som är åtalad och misstänkt för brottet kallas den tilltalade.