Öva inför NP – Historia åk 9
Flashcards för historia åk 9 (Lgr22), förankrade i frisläppta nationella prov. Områden: industrialisering, imperialism, världskrigen, kalla kriget, demokratins framväxt, källkritik. Studiematerial för att öva inför provet – inte ett officiellt prov från Skolverket.
Ämne: Historia · Nivå: Högstadium (13–15) · 419 kort
Innehåll
- Upplysningen var en idéströmning på 1700-talet som betonade förnuft, vetenskap och människans rättigheter framför tradition och kyrkans auktoritet.
- Upplysningstänkaren Montesquieu föreslog maktdelning: att den lagstiftande, verkställande och dömande makten ska vara åtskilda för att hindra maktmissbruk.
- Filosofen Voltaire kämpade för yttrandefrihet och religiös tolerans och kritiserade kyrkans och kungamaktens övergrepp under 1700-talet.
- Upplysningens idéer om folksuveränitet — att makten utgår från folket — inspirerade både den amerikanska och den franska revolutionen.
- Franska revolutionen inleddes 1789, bland annat genom stormningen av fängelset Bastiljen i Paris den 14 juli.
- Det franska samhället före revolutionen var indelat i tre stånd: adeln, prästerna och tredje ståndet (borgare och bönder), där de två första var skattebefriade.
- Franska revolutionens paroll var "Frihet, jämlikhet, broderskap" (liberté, égalité, fraternité).
- År 1789 antog den franska nationalförsamlingen Deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, som slog fast att alla män föds fria och lika i rättigheter.
- Frankrikes kung Ludvig XVI avrättades i giljotinen 1793 under franska revolutionen, vilket gjorde Frankrike till en republik.
- Skräckväldet (1793–1794) var en period under franska revolutionen då Maximilien Robespierre och jakobinerna lät avrätta tusentals misstänkta motståndare i giljotinen.
- Marie Gouze (även känd som Olympe de Gouges) skrev 1791 en deklaration om kvinnans rättigheter och krävde att kvinnor skulle få vara med och bestämma politiskt i Frankrike.
- Napoleon Bonaparte tog makten i Frankrike genom en statskupp 1799 och krönte sig själv till kejsare 1804.
- Napoleons lagsamling, Code Napoléon (1804), spred revolutionens idéer om likhet inför lagen och egendomsrätt till stora delar av Europa.
- Napoleons försök att erövra Ryssland 1812 misslyckades katastrofalt; den franska armén decimerades av köld, hunger och rysk taktik.
- Napoleon besegrades slutgiltigt i slaget vid Waterloo 1815 av brittiska och preussiska styrkor.
- Den amerikanska självständighetsförklaringen antogs den 4 juli 1776, då de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika förklarade sig fria från Storbritannien.
- Ett centralt krav i den amerikanska revolutionen var "ingen beskattning utan representation" — kolonisterna ville inte betala skatt till Storbritannien utan att ha rösträtt i parlamentet.
- Den industriella revolutionen började i Storbritannien under andra hälften av 1700-talet och innebär övergången från hantverk till maskinell fabriksproduktion.
- James Watts förbättrade ångmaskin (1769) blev en drivande kraft i den industriella revolutionen genom att driva fabriker, gruvor och senare ångbåtar och lok.
- Textilindustrin var först att industrialiseras; maskiner som spinning jenny och mekaniska vävstolar mångfaldigade produktionen av tyg.
- Urbanisering innebär att människor flyttar från landsbygd till städer. Under industrialiseringen växte fabriksstäderna snabbt när folk sökte arbete.
- I de tidiga fabrikerna var arbetsdagarna långa (ofta 12–16 timmar), lönerna låga och barnarbete vanligt. Många bodde trångt i hastigt byggda arbetarkvarter.
- Arbetarrörelsen växte fram under 1800-talet när arbetare gick samman i fackföreningar för att kräva högre löner, kortare arbetstid och bättre villkor.
- Två nya samhällsklasser växte fram under industrialiseringen: industriarbetarna (arbetarklassen) och fabriksägarna/borgarklassen som ägde företagen.
- Järnvägen och ångbåten revolutionerade transporterna på 1800-talet och gjorde det möjligt att frakta varor och människor snabbare och billigare än någonsin tidigare.
- Liberalismen är en ideologi som betonar individens frihet, äganderätt, fri marknad och så lite statlig inblandning som möjligt.
- Socialismen växte fram som svar på industrialiseringens orättvisor och betonar jämlikhet, gemensamt ägande och solidaritet mellan arbetare.
- Konservatismen vill bevara samhällets traditioner och bestående ordning och är försiktig med snabba förändringar. Den värderar familj, religion och nation högt.
- Karl Marx och Friedrich Engels skrev Det kommunistiska manifestet (1848) och menade att historien drivs av klasskamp mellan arbetare och kapitalägare.
- Imperialism innebär att en stat skaffar sig makt och kontroll över andra områden eller folk, ofta för att vinna råvaror, marknader och politiskt inflytande.
- En koloni är ett område som styrs och utnyttjas av en främmande stat (kolonialmakten). Under 1800-talet delade europeiska länder upp stora delar av Afrika och Asien i kolonier.
- Kapplöpningen om Afrika syftar på hur europeiska stormakter under slutet av 1800-talet snabbt delade upp nästan hela Afrika mellan sig.
- Vid Berlinkonferensen 1884–1885 kom europeiska makter överens om hur Afrika skulle delas upp i kolonier — utan att några afrikaner var med och bestämde.
- Ekonomiska motiv bakom kolonialismen var tillgång till billiga råvaror (t.ex. gummi, bomull, metaller) och nya marknader att sälja industrins varor på.
- Ideologiska motiv bakom kolonialismen byggde på felaktiga rasföreställningar om att europeer var "överlägsna" och hade en uppgift att "civilisera" andra folk.
- Den transatlantiska slavhandeln innebar att miljoner afrikaner under 1500–1800-talen tvingades över Atlanten för att arbeta som slavar på plantager i Amerika.
- Den s.k. triangelhandeln band samman Europa, Afrika och Amerika: industrivaror till Afrika, slavar till Amerika, och råvaror som socker och bomull tillbaka till Europa.
- Sveriges stormaktstid tog slut i början av 1700-talet, bland annat efter nederlaget mot Ryssland i stora nordiska kriget och förlusten av områden öster om Östersjön.
- År 1809 förlorade Sverige Finland till Ryssland. Samma år fick Sverige en ny regeringsform som begränsade kungens makt.
- Mellan cirka 1850 och 1930 utvandrade ungefär 1,3 miljoner svenskar, främst till USA, på grund av fattigdom, missväxt och brist på mark och arbete.
- Att människor flyttar från ett land kallas emigration (utvandring), medan inflyttning till ett land kallas immigration (invandring).
- Nyodling, potatisen och bättre redskap gjorde att Sveriges befolkning växte snabbt under 1800-talet — "fred, vaccin och potatis" brukar nämnas som orsaker.
- De tre stora folkrörelserna i Sverige under 1800-talet var nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen. De övade människor i mötesteknik och demokrati.
- Folkskolan infördes i Sverige 1842, vilket innebar att alla barn skulle få gå i skola och lära sig läsa, skriva och räkna.
- I Sverige infördes allmän och lika rösträtt för män 1909, men full demokrati med rösträtt även för kvinnor beslutades 1919 och användes första gången i valet 1921.
- Industrialiseringen kom igång på allvar i Sverige från cirka 1870. Viktiga branscher var sågverk, järn och senare verkstadsindustri.
- Barnarbete var vanligt i svenska fabriker i slutet av 1800-talet. Barn arbetade långa dagar för låg lön innan lagar så småningom började skydda dem.
- Storstrejken 1909 var en stor arbetskonflikt i Sverige där hundratusentals arbetare lade ner arbetet för bättre villkor.
- Första världskriget pågick 1914–1918 och stod främst mellan centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket) och ententen (Frankrike, Storbritannien, Ryssland).
- Den utlösande gnistan till första världskriget var skotten i Sarajevo den 28 juni 1914, då Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand mördades.