Internationella relationer — Gymnasiet
Kortlek för gymnasiekursen Internationella relationer (samhällskunskap). Täcker IR-teorier, FN och internationella organisationer, NATO och EU, globalisering, internationell ekonomi, folkrätt och mänskliga rättigheter, konflikter och konfliktlösning, samt aktuella skeenden som Rysslands invasion av Ukraina och NATO-utvidgningen.
Ämne: Samhällskunskap · Nivå: Gymnasium (16–19) · 402 kort
Innehåll
- Internationella relationer (IR) är det vetenskapliga studiet av politiska, ekonomiska och sociala relationer mellan stater och andra aktörer i det internationella systemet.
- Realismen är en IR-teori som ser staten som den centrala aktören, betonar nationell säkerhet och makt, och uppfattar det internationella systemet som anarkiskt — utan överordnad världsregering.
- Liberalismen inom IR betonar samarbete, internationella institutioner, handel och demokrati som vägar till fred. Den menar att stater kan vinna på samarbete — inte bara konkurrens.
- Konstruktivismen inom IR menar att internationell politik formas av idéer, identiteter och normer snarare än enbart materiell makt. Staters intressen är socialt konstruerade och kan förändras.
- Marxistisk IR-teori ser internationella relationer genom ekonomiska klasskonflikter och menar att rika länder (kärnan) utnyttjar fattiga länder (periferin) i ett globalt kapitalistiskt system.
- Begreppet anarki i IR betyder inte kaos, utan avsaknad av en överordnad central makt över staterna. Det finns ingen världsregering som kan tvinga stater att lyda.
- Säkerhetsdilemmat innebär att när en stat rustar upp för sin egen säkerhet, känner sig andra stater hotade och rustar i sin tur, vilket gör alla mindre säkra trots defensiva avsikter.
- Demokratiska fredsteorin hävdar att demokratiska stater nästan aldrig krigar mot varandra, eftersom de delar normer om fredlig konfliktlösning och har medborgare som motsätter sig krig.
- Neorealism (strukturell realism), formulerad av Kenneth Waltz, förklarar staters beteende utifrån det internationella systemets struktur — särskilt maktfördelningen — snarare än mänsklig natur.
- Neoliberal institutionalism menar att internationella institutioner minskar osäkerhet, sänker transaktionskostnader och gör samarbete möjligt även i ett anarkiskt system.
- Maktbalans (balance of power) är ett centralt realistiskt begrepp: stabilitet uppstår när ingen enskild stat eller allians blir så mäktig att den kan dominera alla andra.
- Komplext ömsesidigt beroende (complex interdependence), beskrivet av Keohane och Nye, innebär att stater är sammanlänkade via många kanaler — ekonomi, miljö, kultur — så att militär makt blir mindre användbar.
- Mjuk makt (soft power), ett begrepp av Joseph Nye, är förmågan att påverka andra genom attraktion och övertygelse — via kultur, värderingar och politik — istället för tvång.
- Hård makt (hard power) är förmågan att tvinga andra genom militära och ekonomiska medel, som krig, hot eller sanktioner.
- Smart makt (smart power) innebär att kombinera hård och mjuk makt på ett strategiskt sätt för att uppnå utrikespolitiska mål.
- En suverän stat har enligt folkrätten fyra kännetecken: ett bestämt territorium, en ständig befolkning, en fungerande regering och förmåga att ingå relationer med andra stater.
- Suveränitet innebär att en stat har högsta beslutanderätt inom sitt territorium (inre suveränitet) och är oberoende av andra stater utåt (yttre suveränitet).
- Den westfaliska freden 1648 avslutade trettioåriga kriget och brukar ses som grunden för det moderna statssystemet med suveräna stater som inte lägger sig i varandras inre angelägenheter.
- En nationalstat är en stat där de flesta invånarna delar samma nationella identitet, språk eller kultur. Få stater är dock helt homogena nationalstater i praktiken.
- Icke-statliga aktörer i internationell politik inkluderar internationella organisationer (FN), multinationella företag, frivilligorganisationer (NGO:er) och terrororganisationer.
- En NGO (non-governmental organization, frivilligorganisation) är en organisation som arbetar oförtjänt av regeringar, t.ex. Amnesty International, Röda Korset och Läkare utan gränser.
- Multinationella företag (MNF) verkar i flera länder och kan vara så ekonomiskt mäktiga att deras omsättning överstiger många staters BNP, vilket ger dem politiskt inflytande.
- Förenta nationerna (FN) grundades 1945 efter andra världskriget med syftet att bevara internationell fred och säkerhet, främja mänskliga rättigheter och utveckla samarbete mellan stater.
- FN har 193 medlemsstater (2024) och har sitt huvudkontor i New York. Dess grundläggande dokument är FN-stadgan.
- FN:s säkerhetsråd har huvudansvaret för internationell fred och säkerhet. Det är det enda FN-organ vars beslut är bindande för alla medlemsstater.
- Säkerhetsrådet har 15 medlemmar: fem permanenta (P5) — USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike — och tio icke-permanenta som väljs för två år.
- De fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (P5) har vetorätt, vilket innebär att en enda av dem kan blockera ett beslut även om alla andra röstar ja.
- FN:s generalförsamling är det organ där alla 193 medlemsstater är representerade och har en röst var. Dess beslut är rekommendationer, inte bindande.
- FN:s generalsekreterare är organisationens högsta tjänsteman och främsta diplomat. António Guterres från Portugal tillträdde posten 2017.
- Internationella domstolen (ICJ) i Haag är FN:s främsta rättsliga organ och avgör tvister mellan stater. Endast stater, inte individer, kan vara parter inför den.
- FN:s fredsbevarande styrkor, ofta kallade "de blå baskrarna", sätts in för att övervaka eldupphör och skydda civila i konfliktområden. De består av soldater från olika medlemsländer.
- FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) samordnar arbetet inom ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor och samarbetar med flera fackorgan.
- UNICEF är FN:s barnfond, som arbetar för barns rättigheter, hälsa och utbildning i hela världen.
- WHO (Världshälsoorganisationen) är FN:s fackorgan för global hälsa. Det spelade en central roll under covid-19-pandemin med riktlinjer och vaccinsamordning.
- UNHCR är FN:s flåktingorgan som skyddar och bistår människor på flykt undan krig och förföljelse.
- UNESCO är FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur. Det utser bland annat världsarv — platser med särskilt kulturellt eller naturmässigt värde.
- FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) antogs 2015 och omfattar bland annat att utrota fattigdom och hunger, nå jämställdhet och bekämpa klimatförändringar.
- Nato (North Atlantic Treaty Organization) är en militärallians som bildades 1949. Dess kärna är artikel 5: ett väpnat angrepp mot en medlem ses som ett angrepp mot alla.
- Natos artikel 5 om kollektivt försvar har bara aktiverats en gång i historien: efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.
- Finland blev medlem i Nato 2023 och Sverige 2024, som en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Detta innebär slutet på Sveriges långa alliansörihet.
- Nato hade 32 medlemsländer efter att Sverige anslutit sig 2024. Beslut i Nato fattas med konsensus — alla medlemmar måste vara överens.
- Warszawapakten var en militärallians mellan Sovjetunionen och dess östeuropeiska lydstater under kalla kriget. Den upplöstes 1991 i samband med Sovjetunionens fall.
- Europeiska unionen (EU) är ett unikt överstatligt samarbete mellan 27 medlemsländer (2024) som började som ett ekonomiskt samarbete och utvecklats till politisk union med gemensam inre marknad.
- Överstatlighet innebär att medlemsländerna överlåter delar av sin beslutanderätt till en gemensam nivå, som inom EU. Det skiljer sig från mellanstatligt samarbete där staterna behåller full kontroll.
- EU bedriver en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), men besluten kräver oftast enhällighet, vilket gör det svårt för unionen att agera enat i utrikesfrågor.
- EU:s inre marknad bygger på fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer — de så kallade fyra friheterna.
- Brexit är benämningen på Storbritanniens utträde ur EU, som genomfördes 2020 efter en folkomröstning 2016. Det var första gången ett land lämnade unionen.
- Euron är EU:s gemensamma valuta, som används av 20 medlemsländer (eurozonen, 2024). Sverige har valt att stå utanför efter en folkomröstning 2003.
- EU svarade på Rysslands invasion av Ukraina 2022 med omfattande sanktioner, vapenleveranser via en gemensam fond och beviljade Ukraina status som kandidatland samma år.
- Som handelsmakt är EU en av världens största ekonomier och förhandlar handelsavtal som ett block, vilket ger unionen betydande ekonomiskt inflytande globalt.