Samhällskunskap åk 8 – demokrati, politik och ideologier
Provplugg åk 8 (enklare nivå): demokratins villkor, statsskick, grundlagar, val, riksdag och regering, lagstiftning, granskning, kommun och region samt ideologierna socialism, kommunism, liberalism, konservatism och ekologism.
Ämne: Samhällskunskap · Nivå: Högstadium (13–15) · 330 kort
Innehåll
- Demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre – det är folket som bestämmer.
- I Regeringsformen står det: ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket.”
- Demokratins villkor: 1) fria och hemliga val, 2) flera partier, 3) fri opinionsbildning, 4) föreningsfrihet, 5) majoritetsprincipen, 6) rättssäkerhet, 7) maktdelning.
- Fria, hemliga och regelbundna val: alla vuxna medborgare får rösta, ingen får se vad du röstar och val hålls med jämna mellanrum.
- Flerpartisystem: det måste finnas flera partier att välja mellan, och alla får starta ett eget parti.
- Fri opinionsbildning: alla får säga vad de tycker – i tidningar, på nätet, i tv eller genom att demonstrera. Fria medier granskar makthavarna.
- Föreningsfrihet: du får fritt starta och gå med i föreningar, till exempel idrottsföreningar, partier och fackförbund.
- Majoritetsprincipen: det förslag som får flest röster vinner.
- Rättssäkerhet: ingen får straffas utan en rättvis rättegång, och ingen får straffas för sina åsikter.
- Maktdelningsprincipen: makten delas mellan de som stiftar lagar (riksdagen), de som genomför dem (regeringen) och de som dömer (domstolarna).
- I en demokrati ska de mänskliga rättigheterna respekteras – t.ex. rätten till liv, att tycka och tro vad man vill och att inte bli torterad.
- Tidningen The Economist mäter hur demokratiska länder är i ett demokratiindex från 0 till 10.
- Länder delas in i: fullvärdiga demokratier, demokratier med anmärkningar, hybridregimer och auktoritära regimer.
- Sverige räknas som en fullvärdig demokrati. Nordkorea hamnar sist, som världens minst demokratiska land.
- Freedom House är en organisation som varje år skriver en rapport om frihet och demokrati i världen.
- Lågt valdeltagande är ett problem – då speglar resultatet inte vad hela folket vill.
- Majoritetsförtryck: majoriteten kan köra över minoriteten, till exempel om 11 röstar mot 9.
- Beslut i en demokrati tar ofta lång tid, eftersom många ska få tycka till. Fördelen är att besluten blir mer genomtänkta.
- Alla väljare har inte tid att sätta sig in i vad partierna står för.
- Partier kan lägga mer tid på röstfiske och valfläsk (löften för att få röster) än på att styra.
- Falska nyheter (fake news) gör det svårare att veta vad som är sant. Därför är källkritik viktigt för demokratin.
- Yttrandefriheten gäller även åsikter som vill avskaffa demokratin – det är en svår fråga för demokratier.
- Du kan påverka genom att rösta i val (från 18 år).
- Du kan gå med i ett politiskt parti eller ett ungdomsförbund, t.ex. SSU, MUF eller Grön Ungdom.
- Du kan påverka genom föreningar och organisationer, t.ex. elevrådet, en miljöorganisation eller ett fackförbund.
- Du kan demonstrera, starta en namninsamling eller skriva ett medborgarförslag till kommunen.
- Du kan skriva insändare, debattera på sociala medier eller kontakta politiker direkt.
- Du kan påverka som konsument – t.ex. genom att bojkotta (låta bli att köpa) produkter.
- Statsskick = hur ett land styrs: vem som har makten och hur den är fördelad.
- Demokrati: folket bestämmer genom val. Diktatur: en person eller en liten grupp har all makt och det finns inga fria val.
- Direkt demokrati: folket röstar själva i varje fråga, t.ex. genom folkomröstningar.
- Representativ demokrati: folket väljer representanter (politiker) som bestämmer åt dem. Sverige har representativ demokrati.
- Monarki: statschefen är en kung eller drottning som ärver sin plats.
- Republik: statschefen är en president som väljs, t.ex. i USA, Frankrike och Finland.
- Sverige är en monarki med parlamentarisk demokrati. Kungen är statschef men har ingen politisk makt.
- Kungens uppgifter är ceremoniella: representera Sverige, öppna riksmötet och ta emot statsbesök.
- Enhetsstat: landet styrs från en huvudstad med samma lagar i hela landet – som Sverige.
- Förbundsstat (federalstat): landet består av delstater som har egna lagar, t.ex. USA och Tyskland.
- Presidentstyre: presidenten är både statschef och leder regeringen, t.ex. i USA.
- Parlamentarism: regeringen måste ha riksdagens (parlamentets) stöd. Sverige har parlamentarism.
- Sverige har fyra grundlagar: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
- Regeringsformen: bestämmer hur Sverige ska styras och vilka rättigheter och friheter vi har.
- Successionsordningen: bestämmer vem som ska bli kung eller drottning (tronföljden).
- Tryckfrihetsförordningen: ger rätt att trycka och sprida tidningar och böcker. Här finns också offentlighetsprincipen.
- Yttrandefrihetsgrundlagen: skyddar yttrandefriheten i radio, tv, film och på vissa webbplatser.
- Offentlighetsprincipen: alla har rätt att läsa allmänna handlingar hos myndigheter.
- Grundlagarna står över alla andra lagar. De skyddar demokratin.
- En grundlag ändras genom att riksdagen fattar två likadana beslut med ett riksdagsval emellan.
- Det ska vara svårt att ändra grundlagarna, så att ingen snabbt kan avskaffa demokratin.
- Folket väljer riksdagen i allmänna val. Riksdagen utser sedan statsministern, som väljer sina ministrar.